cen nar icke tUlllagit, hisom i de fria, Norra staterne. 1739 inneslöt Virginien inom sina gränser en femtedel af Amerikanska Unionens hela politiska styrka, var två gånger så stor som New York, och en tredjedel större än Pensylvanienz; men tiderne hafva förändrats. Efter den sednaste folkräkni vingen, bliv Virginiens politiska vigt i Kongressen hälften af NewYorks, och en tredjedel mindre än Pensylvaniens : hon kommer att stå på samma punkt som Ohio, en stat som icke var till då Virginien stod på höjden af sitt välstånd. I Georgien äro lagarne rörande slafvarne öfver all beskrifning tyranniska. I händelse, såger Stuart, någon slaf eller fri svart persor klär en annan slaf eller fri svart att läsa eller skrifva, antinger tryckta eller skrifna bokstäfver, så straffas den, som ger undervisningen, med böter och prygel; och om det är en hvit som förgår sig på detta sätt, så kan han fällas till böter, ända till Zoo dollars, och sättas F fängelse i allmänt häkte. Om en slaf elle: fr svart, eller hvilken annan som helst, införer eller kringsprider 1 denna Stat, eller på något sätt understödjer mförandet eller kringspridandet af skrifter, som hafva för afsigt ati uppägga någon af slafvarne eller de fria svarta till uppresning, sammangaddning eller motstånd emot deras ävare eller invånare 1 staten, så straffas en sådan person till lifvet. I Louisiana äro lagarne i detta fall lika tyranniska som i Charleston och Georgien... Der straffas med lifvets förlust, eller fängelse och tvångsarbete: för lifstiden, tryckning, kringspridande eiler annars allmäingörande af allt, som skulle kunna åstadkomma. missnöje eller olydnad bland. de fria svarte eller slafvarne; med tvångsarbete från 3 till 20: år, om någon inför domstol, på teatern elier från predikstolen yttrar något, eller brukar sådane tecken, som kunna åstadkomma missnöje bland slafvarne eller de fria svarta, eller reta de förre till oly dnad; och slutligen blir hvar och en, som lärer en slaf läsa celler skrifva, eller låter lära honom det, straffad. med fängelse y från en månad till och med ett är. Medan antalet af tidningar är i tillväxt i de fria staterne, aftaga de eller befinna sig på samma punkt som förut, i de: slafhållande. Således, underdet tidningarna i staten New York ökat sig mellan åren 1810 och 1830, från 66 till 211, och i: Pensylvänien från 71 till 185, funnos 13 tidningar i Georgien 1810 och lika antal 1530, och i Louisiana, som 1810 hade 10 tidningar, funnos 1830 blott 9, oaktadt befoikningen under samma tidepunkt ökat sig, från. 20,845: till 215,272.. I de slafhållande staterne: veta slafvarnes ägare: ganska väl, att bibehållandet at deras egendow: beror på slafvens okunnighet, och. derföre stifta de sina Drakoniska lagar mot utbredandet åf kunskap... Personer som känna förhållandet, beräkna, utgifterne för kläder, föda Os. S Vv. för en slaf, till omkring 33 dollars om året. Den frie arbetarens dagspenning i Förenta Slaterne: kan antazas vara tre gånger så höz, som 1 Europa. Om: man nu beräknar att ens: slaf kostar 4o06dollars, och den. frie arbetaön tkanct om: aret leka kan möussckattas till