cen nar icke tUlllagit, hisom i de fria, Norra
staterne. 1739 inneslöt Virginien inom sina
gränser en femtedel af Amerikanska Unionens
hela politiska styrka, var två gånger så stor
som New York, och en tredjedel större än
Pensylvanienz; men tiderne hafva förändrats.
Efter den sednaste folkräkni vingen, bliv Virgini-
ens politiska vigt i Kongressen hälften af New-
Yorks, och en tredjedel mindre än Pensylva-
niens : hon kommer att stå på samma punkt
som Ohio, en stat som icke var till då Vir-
ginien stod på höjden af sitt välstånd.
I Georgien äro lagarne rörande slafvarne öf-
ver all beskrifning tyranniska. I händelse, så-
ger Stuart, någon slaf eller fri svart persor
klär en annan slaf eller fri svart att läsa eller
skrifva, antinger tryckta eller skrifna bokstäf-
ver, så straffas den, som ger undervisningen,
med böter och prygel; och om det är en hvit
som förgår sig på detta sätt, så kan han fäl-
las till böter, ända till Zoo dollars, och sättas
F fängelse i allmänt häkte. Om en slaf elle:
fr svart, eller hvilken annan som helst, infö-
rer eller kringsprider 1 denna Stat, eller på
något sätt understödjer mförandet eller kring-
spridandet af skrifter, som hafva för afsigt ati
uppägga någon af slafvarne eller de fria svarta
till uppresning, sammangaddning eller motstånd
emot deras ävare eller invånare 1 staten, så
straffas en sådan person till lifvet.
I Louisiana äro lagarne i detta fall lika
tyranniska som i Charleston och Georgien... Der
straffas med lifvets förlust, eller fängelse och
tvångsarbete: för lifstiden, tryckning, kringspri-
dande eiler annars allmäingörande af allt, som
skulle kunna åstadkomma. missnöje eller olyd-
nad bland. de fria svarte eller slafvarne; med
tvångsarbete från 3 till 20: år, om någon inför
domstol, på teatern elier från predikstolen ytt-
rar något, eller brukar sådane tecken, som kun-
na åstadkomma missnöje bland slafvarne eller
de fria svarta, eller reta de förre till oly dnad;
och slutligen blir hvar och en, som lärer en
slaf läsa celler skrifva, eller låter lära honom
det, straffad. med fängelse y från en månad till
och med ett är.
Medan antalet af tidningar är i tillväxt i de
fria staterne, aftaga de eller befinna sig på sam-
ma punkt som förut, i de: slafhållande. Såle-
des, underdet tidningarna i staten New York ö-
kat sig mellan åren 1810 och 1830, från 66
till 211, och i: Pensylvänien från 71 till 185,
funnos 13 tidningar i Georgien 1810 och lika
antal 1530, och i Louisiana, som 1810 hade
10 tidningar, funnos 1830 blott 9, oaktadt be-
foikningen under samma tidepunkt ökat sig,
från. 20,845: till 215,272..
I de slafhållande staterne: veta slafvar-
nes ägare: ganska väl, att bibehållandet at
deras egendow: beror på slafvens okunnighet,
och. derföre stifta de sina Drakoniska lagar mot
utbredandet åf kunskap... Personer som känna
förhållandet, beräkna, utgifterne för kläder, föda
Os. S Vv. för en slaf, till omkring 33 dollars om
året. Den frie arbetarens dagspenning i Fören-
ta Slaterne: kan antazas vara tre gånger så
höz, som 1 Europa. Om: man nu beräknar att
ens: slaf kostar 4o06- dollars, och den. frie arbeta-
ön tkanct om: aret leka kan möussckattas till
