I har för ögenen, nemligen att befästa sin sjelfständig-
ikraft och vilja verka 4ill detta mål. Grundlagsen-
behöfver, låtom. oss aldrig aflägsna. oss ifrån. dess
göra Er bekant med administrationens gäng och fram-
steg under loppet af de tvänne förfiutnva åren. Den
skall. visa. Eder att, oaktadt inträffade missväxtår och
af det kreditiv, som sednaste Storthing öppnade åt
medborgaresinne, som Hifvar nationalförsamlingarna ,
och på Styrelsens klokhet. Ett lagförslag, syftande
till förbättringar i organisation af städernas och
landt-distrikternas commune-åligganden skall blifva
Stlorthinget förelagdt. Jag väntar af Eder, M. Her.
alt I skolen för framtiden understödja Regeringens
bemödanden, på det att Norge under ett beständigt
framskridande må uppnå det sköna mål jag städse
het, och att visa bvad föreningen: emellan tvänne folk
förmår, hvilkas varaktiga lyckas är byggd på ömse-
sidig aktning och, förtroende. Vi skola med förenad
ligt berättigade, att under iakttagande af föreskrif-
na former gifva konstitutionen de förbättringar den
grunder.
Berättelsen om Rikets tillstånd och förvaltning sedan
nationens Representanter sednast voro samlade, skall
svåra konjunktårer, har jag icke behöft begagna Mig
Mig på Bunken.
Våra förhållanden till alla främmande makter bära
stämpeln af den största ömsesidiga upprigtighet.
Mitt bemödande skal! blifva, att vidmakthålla detta
goda förstånd. i
Oaktadt nödvändigbeten bjuder alt böja. anslagen
för serskilda administrationsgrenar, så känner Jag
mig. dock lycklig, att öfverskottet af statsinkom-
sterna och landets fredliga tillstånd gör det möjlig
för mig att föreslå dessa, utan att föranleda till nya
utskylder. Jag räknar allt framgent på Ert bistånd,
för att befästa den. enigbet och samdrägt mellan
medborgarne, som ensam kan bevara våra rättigbeter.
Dessa rättigheter. äro okränkbara, och det trogna
Norska folket kan aldrig. misstyda dem. Jag. har en
såker borgen derför i den hjertliga tillgifvenhet, som
jag städse funnit hos Eder och hvaraf de sednaste
uttrycken förljufva min ålderdoms dagar. — Jag
förblifver Norges Rikes Storthing med all Kunglig
. Nåd och ynnest välbevågen.
Härefter uppläste Stats-Rådet Sibbern en
ganska vidlyftig berättelse om hvad sig 1 Ri-
kets Styrelse tilldragit sedan sista Stortbing,
hvaraf vi. i morgon skola meddela ett samman-
drag..
Stats-Rådet Collett jemte Reg:s. öfrige Leda-
möter lemnade Storthinget.. Derefter begaf sig
en deputation af Storthinget till Regeringen
för att komplimentera den. Samma dag voro, I
alla Representanterne, Stats-Råderne samt at, I
skillige andre personer inbjudne till middag
hos Stats-Rådet GCollet.
Från Stavanger inlöpa högst gynnande un-
derrättelser om. sillfiskets Bönderne tvilflade, att
kärl och salt skulle räcka för: insaltningsbehof-
vet.
Uti stadenChristiansand inkommo den 3 Febr.
bönder från Hordnäs med tre fullvuxna björnar
ch 2 ungar, som de hade skjutit i ett hide. Ett
nytt Lif uppstod häraf i Christiansand och det
blef ingen ända: på kalaser och bjudningar för
att traktera med: de sällsynta och delikata
björnstekarna, ibland hvilka ungbjörnens i syn-
ner het varderas som en utmärkt läckerhet.
— Hela Christianiafjorden är nu fri från is.
(
(
tf
U
AA ——6s