I har för ögenen, nemligen att befästa sin sjelfständigikraft och vilja verka 4ill detta mål. Grundlagsenbehöfver, låtom. oss aldrig aflägsna. oss ifrån. dess göra Er bekant med administrationens gäng och framsteg under loppet af de tvänne förfiutnva åren. Den skall. visa. Eder att, oaktadt inträffade missväxtår och af det kreditiv, som sednaste Storthing öppnade åt medborgaresinne, som Hifvar nationalförsamlingarna , och på Styrelsens klokhet. Ett lagförslag, syftande till förbättringar i organisation af städernas och landt-distrikternas commune-åligganden skall blifva Stlorthinget förelagdt. Jag väntar af Eder, M. Her. alt I skolen för framtiden understödja Regeringens bemödanden, på det att Norge under ett beständigt framskridande må uppnå det sköna mål jag städse het, och att visa bvad föreningen: emellan tvänne folk förmår, hvilkas varaktiga lyckas är byggd på ömsesidig aktning och, förtroende. Vi skola med förenad ligt berättigade, att under iakttagande af föreskrifna former gifva konstitutionen de förbättringar den grunder. Berättelsen om Rikets tillstånd och förvaltning sedan nationens Representanter sednast voro samlade, skall svåra konjunktårer, har jag icke behöft begagna Mig Mig på Bunken. Våra förhållanden till alla främmande makter bära stämpeln af den största ömsesidiga upprigtighet. Mitt bemödande skal! blifva, att vidmakthålla detta goda förstånd. i Oaktadt nödvändigbeten bjuder alt böja. anslagen för serskilda administrationsgrenar, så känner Jag mig. dock lycklig, att öfverskottet af statsinkomsterna och landets fredliga tillstånd gör det möjlig för mig att föreslå dessa, utan att föranleda till nya utskylder. Jag räknar allt framgent på Ert bistånd, för att befästa den. enigbet och samdrägt mellan medborgarne, som ensam kan bevara våra rättigbeter. Dessa rättigheter. äro okränkbara, och det trogna Norska folket kan aldrig. misstyda dem. Jag. har en såker borgen derför i den hjertliga tillgifvenhet, som jag städse funnit hos Eder och hvaraf de sednaste uttrycken förljufva min ålderdoms dagar. — Jag förblifver Norges Rikes Storthing med all Kunglig . Nåd och ynnest välbevågen. Härefter uppläste Stats-Rådet Sibbern en ganska vidlyftig berättelse om hvad sig 1 Rikets Styrelse tilldragit sedan sista Stortbing, hvaraf vi. i morgon skola meddela ett sammandrag.. Stats-Rådet Collett jemte Reg:s. öfrige Ledamöter lemnade Storthinget.. Derefter begaf sig en deputation af Storthinget till Regeringen för att komplimentera den. Samma dag voro, I alla Representanterne, Stats-Råderne samt at, I skillige andre personer inbjudne till middag hos Stats-Rådet GCollet. Från Stavanger inlöpa högst gynnande underrättelser om. sillfiskets Bönderne tvilflade, att kärl och salt skulle räcka för: insaltningsbehofvet. Uti stadenChristiansand inkommo den 3 Febr. bönder från Hordnäs med tre fullvuxna björnar ch 2 ungar, som de hade skjutit i ett hide. Ett nytt Lif uppstod häraf i Christiansand och det blef ingen ända: på kalaser och bjudningar för att traktera med: de sällsynta och delikata björnstekarna, ibland hvilka ungbjörnens i synner het varderas som en utmärkt läckerhet. — Hela Christianiafjorden är nu fri från is. ( ( tf U AA ——6s