ANVISNING SILL EN NY KA TERES.
Tunes och Svebilii Katekes har väl för sin
tid egt en utmärkt förträfflighet och gjort
mycket godt; men att den under nulidens så
kallade upplystare tidehvarf medgifver myc-
ken förbättring, ja, till och med hel och hål-
Jen förändring, det erkännes af hvar och en,
som rätt användt den i allmänna undervisnin-
gen och ej låtit sig förvillas af dess autoritet..
Vore ej med ämnenas afbandlande tjenligast
att närmast följa den ordning, som uti vår
nya Svenska psalmbok blifvit iakttagen, af
det skäl, att Kalekesen och psålmboken äro
de böcker, som man ifrån barndomen måste
lära sig, och sedan under lefnaden mest be-
gagnar sig utaf. Kunde och borde man icke
helt och hållet utesluta de Tio budorden,
som Gud gaf Israäliterne genom Moses på Si-
rai berg, och i deras ställe intaga de mora-
liska bud och föreskrifter, som Kristus sjelf
och Hans Apostlar oss gifvit, hvilket i när-
varande tidehvarf vore tjenligast till att be-;
främja undervisningens nytta och framgång?
Då vår Evangeliska Läras oförgätlige Re-
formator Doktor Luther år 1529 utgaf sin!
mindre Katekes, såsom behofsbok för den
mörka tiden, fann han, i afseeode till den ti-
den öfver allt rådande lastbarhet och djupa
sede-förderf, bäst vara, att börja med mora-
Jen såsom kortast innefattad uti de tio bud-
orden, belst som dogmatiken var då för ti-
den så öfverdrifvet många, ännu oafgjorda!
tvistigheter underkastad, att han icke kunde
göra början med den, som annars tyckes va-
;a den rättaste och bäst passande efter sakens
naturligaste ordning: att nemligen i en kate-
kes afhandla troslärorna först såsom giund-
val, och moralen sedan såsom byggnad på
grundvalen, hvilken ordning Lutber efter sin
förderfvade tids beskaffenhet icke kunde i-
akttaga. För öfrigt tänkte Luther visserligen
icke uppå, att hans katekes skulle utgöra
en everdlig grundtext för församlingens Krist-
liga undervisning. Seckendorff bar i sin hi-
storia Lutheranismi bevist helt annat ur Lu-
thers egna utlåtelser.
Den förklaring, som framlidne Erke-Biskop
Doktor Svebilius utgaf öfver Doktor Luthers
Lilla katekes, har sedan längre tid blifvit an-
sedd mindre fullständig att vara lärobok i
Kristendomen. Man har åtminstone önskat
en bättre, och flere försök äro hit till dags
gjorda och fortfara ännu att bereda den. Man
kan således icke förebrå Svenska Kyrkans
Lärare att i detta vigtiga ämne hafva försum-
mat dem åliggande omsorger. Erke-Biskop
Svebilii begäran att:hans kateketiska förklaring
skulle prakticerasöfver hela riket och hållas för en
Symbolisk bok, på hvilken ingen måtte haf-
va makt att sedan tala, blef väl aldrig
någonsin bifallen med något öppet beslut;
men först har författarens anseende och se-
dan vanan åstadkommit nästan allt hvad Ärke-
Biskopen således önskade. Ganska märkvär-
digt är, att Stockholms Stads Konsistorium
utan Dom-Kapitlens i riket vetskap, ännu
19773 utverkade Konungens befallning, att in-
gen annan än Svebelii kateketiska förklaring