yt
vv?
nare kallnar än Vesuvii, hvarpå man i Cataz,
nia, efter det stora utbrottet 1666, såg prof N
ty ehuru hela två åren voro förflutne , kun-
de man icke sticka en käpp djupt ned i la-
van utan att han fattade eld.
I allmänhet arbetar naturen i Etna efter
en större måltstock än i Vesuvius. De fleste
resande nöja sig med att besöka vulkanen i
Campanien. I jemförelse med sin: granne på
Sicilien , är Vesuvius likväl blott en mull-
vadshög. JEtnas jätte-pyramid är omgördlad
af en mängd små utslocknade kratrar, hvilka
hvar och en hafva alldeles samma form som
Vesuvius, och lika höjd öfver hafsytan , men
förekomma mot den Sicilianska resens breda
sidor endast som en hop ohetydliga kullar.
Aetna, på ena sidan sköljdt af Joniska hafvet,
på de begge andra omgifvet af de fruktbara-
ste slätter, erinrar, i afseende på sin bildning,
om jätteberget vid Thunversjön. På begge
bergen är snöregionen inhöljd i en töckenslö-
ja, som skiftar, än i purpur, än i violett, eller
äger den oefterhärmliga rosenröda färg, som
ännu ingen målare varit i stånd att frambrin-
ga. Det derpå följande bältet innefattar i
Schweitz dessa välluktande Alper, som från
klippa till klippa utbreda sina sammetsmattor;
men på Aetra är denna region omgjordad af
skog och bergets fot förskönas af den
den bebodda regionens fruktbarhet. Äfven i
den sednare visar sig Aetnas företräde, Den
vulkaniska, af det skönaste klimat gynnade
marken är tjenlig till all slags odling. Tall,
Ek, Lönn, Kastanieträd frodas här wvid si-
dan af Arabiens dadelpalm, den orientaliska
Mimosan, den bredbladiga pisangen och den
Westindiska Magnoolianz deras yppigalöfskrud be-
skuzggarän riuinetnaafett Proserpinas tempel, än
lemniogarneafett Norrmanniskt vårdtorn. Geolo-
gen, mål:ren, skalden finna öfverallt på dessa
märk värdiga ställen undervisning och ämnen
för sången och penseln. Bergeos bildning lig-
ger här öppen för ögat. Allt är tjusande skönt,
fasaväckande, eller pittoreskt, intet medelmåt-
tigt, och vill skalden ej låta sig nöja med
de lifliga erinringarne om Ceres och Po-
lyfem, om Saracenerna och medeltidens kri-
giska baroner, så behöfver han blett närma
sig till de underjordiska lavaströmmar, som hela
månader oupphörligt brusa i de djupa sval-
gen af bergets inre, Några svarta och rys-
liga hålor tjena som lufthål åt dessa tartarens
floder, och utandas med ett doft buller en
hvirflande rök af svafvelångor. För att på
duken eller i sången skapa ett helvete, be-
höfves här icke inbillvingskraft, utan blott en.
ood pensel.
ren ETEN OEM SENS ENAT TT ST SDN Nr EES OSS