kunde man vara frestad, att anse det hela för ett krigsspel, hvarvid Europas Monarker önskade gifva den Fransyska regeringen tillfälle, alt låta Frankrikes unga oöfvade soldater försöka sig i krigets mödor och arbeten .och härda sig till förakt för farorna, allt för att hafva hifvat deras mod, i fall större krigsföretag skulle beslutas. Nyheten om citadellets intagande uppfordrar i sanning till en alfvarsam eftertanka, huru denna knut skall kunna Öfver söndringen i Förenta Staterna ytWar the Times: De Norra och södra Umionsstaternas kommereciella intressen äro så skiljaktiga som ett moderlands och dess koloniers. De norra äga en jemförelsevis tät befolkning, hafva etablerat mångfaldiga manufakturgrenar och äro nästan uteslutande i besittning af hela unionens skeppsfart; de sednare äro deremot företrädesvis sysselsatta med odling af sina plantager medelst slafarbete, och äro, så väl till afsätlningen af sina produkter som i hänscende ull behofvet af främmande artiklar i utbyte deremot, beroende af den utländska marknaden. Mer än två tredjedelar af Förenta Staternas export bestå i sådana landtmannaprodukter från de södra staterna, eller med andra ord: af 61 millioner Dollars värde, som år 1831 utfördes, bestodo mer än 40 millioner af bomull, tobak, vis m. m. År 1829 uppgick exporten af sådana varor, från Virginien till 4,788,504 Dollars, från Syd-Carolina till 7,580,821, från Georgien till -5,336,626; från Alabama till 2,291,525 och från Lousiana till 13,042,740, utan att räkna NordCarolina och några andra plantage-stater. Om Plantageegarne i alla dessa stater hade en direkt och oinskränkt kommunikation med den utländska marknaden, eller erhöllo inhemska manufakturer till det pris utlänningen kunde lämna dem, om tullen icke vore så hög, så skulle plantageegarne draga den största möjliga nytta af sitt arbete, då deremot nu de höga tullarne af 25, 30, ja stundom 50 procent som äro lagda på främmande manufakturartiklar hufvudsakligen falla på plantageegarne, som få så mycket mindre för sina varor. — SydGCarolinas ivvånare klaga derföre i sitt manifest, att de ännu hållas i ett kolonialförtryck; icke af det gamla utan af det nya England. Så mycket berömvärdare är Presidentens yttrande öfver denna fråga, då han medgifver, att nationalskuldens afbetalning gör det möjligt, och en sund handelsåasigt rådligt, att nedsätta tullarna.