som den derigenom åsamkat sig, oaktadt den betydande skadeersättning, som den visste förskaffa sig. Ack! låtom oss icke försmå den dyrköpta erfarenheten af krigen 1814 och 1815. Låtom oss icke nära några Önskningar, hvilkas uppfyllande skulle medföra för oss ännu mera ondt. Må vi icke sätta vårt hoppp på utbrottet af en allmän brand, hvars lågor kunde fatta i vår egen boning. Ett allmänt krig genom vårt förvållande, företaget i förening med Preussen, Österrike och Ry vssland mot Fr ankrike och England, eller mot England ensamt, må blott äga rum 1 högsta nöd. Vi vilja icke tala om de oräkneliga offer ett sådant krig skulle kosta oss, och om det tillstånd af vanmakt, i hvilket det skulle störta oss, efter de kraftansträngningar vi redan gjort; vi vilja icke tala om den fullkomliga förstöringen af vår handel, om det stillestånd som skulle inträffa i oräkneliga industrigrenar, af hvilka medelklassen, denna statens sena, hämtar sin näring, vi vilja, för att. bevisa hvad vi sagt, blott betrakta följderne af krigets utång. Hvilka skulle väl dessa följder blifva för oss, i händelse det lyckades de östra makterne, alt för tredje gången böja Frankrike under styrkan af deras vapen? Väl hafva dessa makter erkänt Belgiens oafhängighet; men hvem går oss i borgen, att under tvånget af de omständigheter, som åtfölja ett allmänt krig, detta erkännande ej kunde återtagas. Kunde ej dessa makter, så snart styrkan vore på deras sida, gifva efter för deras önskningar, som ännu alltid tänka på en restauration i Belgien, och, i trots af vårt motstånd, åter kedja oss tillsam-. mans med detta land? Skulle de ej vilja återställa och förstärka den gamla och oduglig befunna förmuren mot Frankrike, huru uppenbart det ock ligger i dagen , att vid första upprorsskri i Briissel den åter skulle omstörta, och åter ulsätta oss för samma lidanden under hvilka vi nu sucka? Men än om Fransmännen segrade? Måste vi icke då vid den blifvande freden skatta oss lyckliga, om än mycket hårdare vilkor föreskrefvos oss, än dem man hittils erbjudit villkor genom hvilka alla våra intressen uppoffrades för Belgiernes anspråk? Ar det icke mer än möjligt, att ännu större lidanden då skulle träffa oss? Man betänke blott Frankrikes herskningslystnad och eröfringsjuka , som efter ett lyckligt krig icke mera behöfde hafva undseende för någonting. TIivem skall. då skydda. Hollands oafh ängighet? Så länge jorden bebos af menniskor, som lifvas af ävelystnad, skola äfven krigen fortfara. Idealet af allmän, evig fred var blott en from dröm hos en ädelsi mnad man. Krig är ett nödvändigt ondt, men derföre kan det också blott : då vara önskvärdt, när man på ingen annan vår kan komma till en billig fred. Men till denna bedröfliga höjd har nöden änmr icke stigit. Ännu är det er möjlighet och till och med en sannolikhet, att genom underhandlingar tillvägabringa freden; ja, vi troj ess kunna ådagalägga, att elit sedan underhandRasarnes hörilan. dåssa ännu aldri varit så sa