ynalrakd! apihasså Pandon edan nanvarichelden tsen, tadellet i Antwerpen befinner sig 1 Belgiernes våld. Och hikväl har Fransyska armden gått hem! — och likväl är rätta medelvägen drucken af glädje! — likväl rusa bankiererne till hörsen, och tillverka nyheter för att höja priset på fonderne! — likväl för säkra oss la Irance nouvelle och le Nouvelliste i sin fånighet, all allt är afgjordt! och likväl anmärker Journal des Debats pompöst och beställsamt, att genom Fr ansy ska armeens inmarsch i Belgien, inlagandei a citadellet i Antwerpen, utan att hvarken Preussen eller Österrike rört sig, har Julirevolutionen blifvit erkänd af de EuOC Visir ,dadt ) ropeiska hofven, och att det ej behöfves mer ndon riiktande n att arare InacMan I unän följa samma väg af rättvisa? och försigtighet, för att försäkra den nya Fransyska dynastiens varaktighet. Vi nödgas lyssna till all denna uselhet — läsa allt det hör tyget — och vara vittne till all denna sv: istiga jr idje hos dessa kortsynta menniskor med bly i hulvudet, som kallas räntetagare och bankierer. Vi vilja fördraga dem så godt vi förmå; men i et af l förbigående kunna vi icke undgå att påminna en — Holgifoch bort Om adlet ande 1 genom, nen, göra; ntals nad, ända jente Haag lät GeiNSen , ai ndet nnarböd Kaören tena, unheoch blifellan rade blef reedan der slut allorv dem, att i Mars 1831 Casimir Perier sade: Belgiska frågan håller just nu på att afslutas, och likväl tvenne år derefter (helt nära tvenne år) är samma fråga lika långt ifrån at vara verkligt och varaktigt afgjord, som nånsin. Affärernas ställning är denna: citadellet är i Belgiernes besittning — Fransyska armdcen återvänder till Frankrike — Holländska garnisonen föres till St. Omer — Ludvig Filip skall om ett par dagar lemna Paris, för alt mönstra Nordarmeen — Schelden är icke fri — en ansenlig sträcka af Belgien (eller hvad som borde tillhöra Belgien) är i Holländarnes våld — fästena, som hindra den fria farten på Scheldefloden, äro besatta af Holländarne — Holländska armden står 2 dagsmarscher från Antwerpen — Prinsen af Oranien hotar att anfalla Belgiska styrkan, i samma ögonblick Fransyska armcen dragit sig urlandet — Oraniska partiet i Belgien lofvar att göra en kontrarevolution, till fördel för WilKun boj helm eller hans son — Fransyska partiet Belgien fordrar högljuddare än nånsin landets återförening med Frankrike — Tyska förbundet vägrar samtycka till hvarje plan; som ej blifvit detsamma underställd och gillad af Kungen i Holland. — Preussen har en talrik armd vid Belgiska gränsen — Ryssland råder Holländska regeringen alt ännu ej ge efter — år 1933 är inne om några timmar — våren kommer snart — Julirevolutionen och alla dess följder skola då anfallas — och likväl, — hvem kan tro det? — uppmanar man oss att instänima 1 lögnerne i Nouvelliste, Debats oh France Nouvelle att Belgiska frågan är bragt till slut! Bragt till slut, i sanning! Nej. den. blir aldrig bragt till slut, förrän Belgien åter blifvit förenadt med Frankrike. Det är med Jledsnad sam frner Att denna min asiot af fråcan sinnesstämningen hos Hollän larne mot Belgierne är lika fiendtug, som Belgiernes mot Hollän-darne. Välan! vill då Enslan wi öfverlemna Beilgien åt Preussen? Nej! Eller åt Tyska förbundet? Nej! Fivad vill England då göra med denna nya stat, som slitit de band hvilka fäste den vid Holland, och som önskar att återförenas med Frankrike? Monne det vill stycka Belgien? dela det i lotter, och gifva somliga åt Holland, somliga åt Frankrike och somliga åt Tyskland, öppna Aniwerpen till en frihamn för hela verlden, och göra det till en fristad? Är detta Englands politik? Må det då förkunna den för verlden — och må man handia i enighet dermed. Om, oaktadt revolutionen i Belgien 1830, det finnes dårar nog i Europa, som tro att man numera för en längre tid kan hindra invånarne i ett land att resa sig och fordra sin frihet om numera mot sin vilja de beröfvas friheten, — genom det råa våldets kraft — om folket delas i flockar, liksom får, dem man drifver till torgs — låt ett sådant system blifva antaget och vi skola nästan på dagen vara i stånd att beräkna, när motståndet hos det folk, man nu trampar i stoftet, når graden af ursinnighet och förkross: ande styrka. Men om ni ej viljen begasna detta månglerisystem med menniskokött, då kommer jag tillbaka till min fråga, hvad ämnar ni göra med Belgien? Tror ni i Ensland att Belgiska traktaten af d. 15 November 1831 är möjlig att det gifves någon utsigt att sätta den i verket — att tiden gör underverk — och att hinder, som nu synas fysiskt och moraliskt omöjliga att öfvervinna, skola kunna rödjas ur vägen genom dipå lomatiska negociationer? Om detta är er tro i England, så har ni orätt — i hög grad, och . på ett beklagligt sätt orätt — och det vore bältre att ni autoge någon plan, genom hvilken ni kunde få ver klig insigt i hvad skick landets fysiska, moraliska och politiska intressen befinna sig. Nej — ni må tro mig eller ej det är icke mindre sannt för det; och det skall komma en dag då hvad jag så ofia förklarat rörande detta ämne icke skall glömmas — neml. att ett varagtigt och be stämdt — slut på den Be. giska frågan på basis af traktaten den 15 November är omöjligt! Belgien måste hafva föda och kläder — ved och husrum för sina inbyggare, och likväl kan det omöjligen hafva allt detta, utan genom föreningen med Franok— rike, eller med mindre det mest antinationcila af alla förslag sättes i verket — dess ålerförening med Holland. se På detta sätt slutar året 1832 för Belgier. Under de år som komina, skolen J påminna er hvad jag just nu förutsagt, och Europa skall då se, att jag hade rätt när jag yttrade hyvid jag ne åter u: pprcpar: Belgiska frågan skril aiders komma till något ver kligt stal lörrän Belgien bliv förenadt med Fraukr ke POSSE CE DE ROTERAR ARTE WE HEERDTVPRATIN Ir se REA