ynal-
rak-
d!
api-
hasså
Pa-
ndon
edan
nan-
vari-
chel-
den
tsen,
tadellet i Antwerpen befinner sig 1 Belgiernes
våld. Och hikväl har Fransyska armden gått
hem! — och likväl är rätta medelvägen druc-
ken af glädje! — likväl rusa bankiererne till
hörsen, och tillverka nyheter för att höja pri-
set på fonderne! — likväl för säkra oss la Irance
nouvelle och le Nouvelliste i sin fånighet, all
allt är afgjordt! och likväl anmärker Jour-
nal des Debats pompöst och beställsamt, att
genom Fr ansy ska armeens inmarsch i Belgien,
inlagandei a citadellet i Antwerpen, utan
att hvarken Preussen eller Österrike rört sig,
har Julirevolutionen blifvit erkänd af de Eu-
OC
Visir
,dadt ) ropeiska hofven, och att det ej behöfves mer
ndon
riik-
tande
n att
arare
Inac-
Man
I un-
än följa samma väg af rättvisa? och försig-
tighet, för att försäkra den nya Fransyska
dynastiens varaktighet. Vi nödgas lyssna till
all denna uselhet — läsa allt det hör tyget —
och vara vittne till all denna sv: istiga jr idje
hos dessa kortsynta menniskor med bly i hul-
vudet, som kallas räntetagare och bankierer.
Vi vilja fördraga dem så godt vi förmå; men i
et af l förbigående kunna vi icke undgå att påminna
en —
Hol-
gif-
- och
bort
Om
adlet
ande
1 ge-
nom,
nen,
göra;
ntals
nad,
ända
jente
Haag
lät
Ge-
iNSen
, ai
ndet
nna-
rböd
Ka-
ören
tena,
un-
he-
och
blif-
ellan
rade
blef-
re-
edan
der
slut
allorv
dem, att i Mars 1831 Casimir Perier sade:
Belgiska frågan håller just nu på att afslu-
tas, och likväl tvenne år derefter (helt nära
tvenne år) är samma fråga lika långt ifrån at
vara verkligt och varaktigt afgjord, som nån-
sin.
Affärernas ställning är denna: citadellet är i
Belgiernes besittning — Fransyska armdcen å-
tervänder till Frankrike — Holländska garni-
sonen föres till St. Omer — Ludvig Filip skall
om ett par dagar lemna Paris, för alt mön-
stra Nordarmeen — Schelden är icke fri —
en ansenlig sträcka af Belgien (eller hvad som
borde tillhöra Belgien) är i Holländarnes våld
— fästena, som hindra den fria farten på
Scheldefloden, äro besatta af Holländarne —
Holländska armden står 2 dagsmarscher från
Antwerpen — Prinsen af Oranien hotar att
anfalla Belgiska styrkan, i samma ögonblick
Fransyska armcen dragit sig urlandet — Ora-
niska partiet i Belgien lofvar att göra en
kontrarevolution, till fördel för Wil-
Kun
boj
helm eller hans son — Fransyska partiet
Belgien fordrar högljuddare än nånsin lan-
dets återförening med Frankrike — Tyska
förbundet vägrar samtycka till hvarje plan;
som ej blifvit detsamma underställd och gillad
af Kungen i Holland. — Preussen har en tal-
rik armd vid Belgiska gränsen — Ryssland rå-
der Holländska regeringen alt ännu ej ge efter —
år 1933 är inne om några timmar — våren kom-
mer snart — Julirevolutionen och alla dess följ-
der skola då anfallas — och likväl, — hvem kan
tro det? — uppmanar man oss att instänima 1 lög-
nerne i Nouvelliste, Debats oh France Nou-
velle att Belgiska frågan är bragt till slut!
Bragt till slut, i sanning! Nej. den. blir aldrig
bragt till slut, förrän Belgien åter blifvit
förenadt med Frankrike. Det är med Jleds-
nad sam frner Att denna min asiot af fråcan
sinnesstämningen hos Hollän larne mot Belgierne
är lika fiendtug, som Belgiernes mot Hollän--
darne. Välan! vill då Enslan wi öfverlemna Beil-
gien åt Preussen? Nej! Eller åt Tyska förbundet?
Nej! Fivad vill England då göra med denna nya
stat, som slitit de band hvilka fäste den vid
Holland, och som önskar att återförenas med
Frankrike? Monne det vill stycka Belgien? dela
det i lotter, och gifva somliga åt Holland, som-
liga åt Frankrike och somliga åt Tyskland,
öppna Aniwerpen till en frihamn för hela verl-
den, och göra det till en fristad? Är detta Eng-
lands politik? Må det då förkunna den för verl-
den — och må man handia i enighet dermed.
Om, oaktadt revolutionen i Belgien 1830, det
finnes dårar nog i Europa, som tro att man
numera för en längre tid kan hindra invånarne
i ett land att resa sig och fordra sin frihet
om numera mot sin vilja de beröfvas friheten,
—
genom det råa våldets kraft — om folket de-
las i flockar, liksom får, dem man drifver till
torgs — låt ett sådant system blifva antaget
och vi skola nästan på dagen vara i stånd att
beräkna, när motståndet hos det folk, man nu
trampar i stoftet, når graden af ursinnig-
het och förkross: ande styrka. Men om ni ej vil-
jen begasna detta månglerisystem med men-
niskokött, då kommer jag tillbaka till min
fråga, hvad ämnar ni göra med Belgien? Tror
ni i Ensland att Belgiska traktaten af d. 15
November 1831 är möjlig att det gifves nå-
gon utsigt att sätta den i verket — att tiden
gör underverk — och att hinder, som nu sy-
nas fysiskt och moraliskt omöjliga att öfver-
vinna, skola kunna rödjas ur vägen genom di-
på lomatiska negociationer? Om detta är er tro
i England, så har ni orätt — i hög grad, och .
på ett beklagligt sätt orätt — och det vore
bältre att ni autoge någon plan, genom hvil-
ken ni kunde få ver klig insigt i hvad skick landets
fysiska, moraliska och politiska intressen be-
finna sig. Nej — ni må tro mig eller ej
det är icke mindre sannt för det; och det skall
komma en dag då hvad jag så ofia förklarat
rörande detta ämne icke skall glömmas — neml.
att ett varagtigt och be stämdt — slut på den
Be. giska frågan på basis af traktaten den 15
November är omöjligt! Belgien måste hafva
föda och kläder — ved och husrum för sina
inbyggare, och likväl kan det omöjligen hafva
allt detta, utan genom föreningen med Franok-
—
rike, eller med mindre det mest antinationci-
la af alla förslag sättes i verket — dess åler-
förening med Holland.
se
På detta sätt slutar året 1832 för Belgier.
Under de år som komina, skolen J påminna er
hvad jag just nu förutsagt, och Europa skall
då se, att jag hade rätt när jag yttrade hyvid
jag ne åter u: pprcpar: Belgiska frågan skril
aiders komma till något ver kligt stal lörrän
Belgien bliv förenadt med Fraukr ke
POSSE CE DE ROTERAR ARTE WE HEERDTVPRATIN Ir se REA