2ICL TUVA ydiada UR Ulla aUaLL Ul UI IUllId URL Ul VALAR tig återförening mellan Belgien och Holland! Då citadellet togs, undertecknades en kapitulation eller traktat mellan General Chasså och Marskalk Gerard. Den skickades till Paris och godkändes. Den skickades till London och ogillades. I Paris godkändes den, emedan den öppnade en möjlighet för oc Ma det af fästena Lillo och Liefkenshoek, hvarigenom den förra skeppsfarten på Schelden skulle befordras — och emedan den Holländska garnisonen, med Chassdå i Tan skulle blifva en underpant för ett förmodadt snart afgörande af Belgiska frågan: I London ogillades den, emedan man tyckte att artiklarne i traktaten innehöllo någonting hotande mot Konungen i Holland — och derigenom att de voro af en lydelse, hvarige nom han snarare trotsades än blidkades, så skulle hans hårdnackenket förr tilltaga än rödjas ur vägen. Man sade 1 London: konventionen , som man underiecknat, hade för ändamål utrymmandet af Antwer pens citadell och underlydande f. sten — citadellets utrymmande har ägt rum — Holländska garnisonen hade bort blifva ålagd gifva sitt löfte att icke mera bära vapen — och derpå hade de 4,000 man ofördröjligen bort blifva skickade till Holländska gränsen. Om vi förfarit på detta sätt, si hade allt tadlet för ett längre bibehållande af de ifrågavarande fästena stannat på Kungen i Holland; men genom den plan ni nu följt, tvingar ni honom, ait i Europas åsyn, bekänna sig öfvervunnen, hvilket ni icke kan vänta att han skall göra; eller också qvarhåller ni i fångenskap tusentals Holländska soldater, med en ofantlig kostnad, den Holland aldrig kan ersätta. — Måhända voro dessa mkast giltiga; i alla fall förtjente de att med uppmärksamhet öfvervägas. I Haag förkastades traktaten; Kungen i Holland Jäl genom en officer muniligen säga Marskalk Gerards utskickade, der de väntade på gränsen utan att komma in på Holländska gebitet, att han aldrig skulle samtycka till öfverlemnandet af Lillo och Liefkenshoek; och dervid stannade saken. Då Marskalk Gerard fick detta svar, erböd han, i enlighet med de råd han fått från Kabinetlet i London och Engelska Ambassadören i Brössel, garnisonen 1 citadellet och fästena, att sätta dem i frihet, mot vilkor att de underskrefvo en förbindelse, och gåfvo sitt hedersord -på att icke tjena mot Frankrike och dess allierade , förrän de arrangementer blifz vit tillvägabragte, som skulle uppgöras mellan Holland och Belgicn. På detta vilkor vägrade de alt ingå — Holländarne afväpnades —blefvo krigsfäng ar, och skickades af Fransyska regeringen till St. Omer. De befinna sig redan på mar sche ma ditå och skola stanna qvar der till dess Belgiska frågan blifvit bragt till slut (för att nyttja rätta medelvägens fras), eller till dess ett allmänt krig i Europa kommer att afgöra ännu vigtigare hände Iser. Fransy ska armden har fått befallning att draga sig tillbaka. Texten af traktaten den 22 Oktober med England har bokstaffigen blifvit följd. Schelden är spärrad — fördelningen af statsskulden oafgjord — det terrvitoriHm. som skall tillhöra Belosien. är än