2ICL TUVA ydiada UR Ulla aUaLL Ul UI IUllId URL Ul VALAR
tig återförening mellan Belgien och Holland!
Då citadellet togs, undertecknades en kapi-
tulation eller traktat mellan General Chasså
och Marskalk Gerard. Den skickades till Pa-
ris och godkändes. Den skickades till London
och ogillades. I Paris godkändes den, emedan
den öppnade en möjlighet för oc Ma
det af fästena Lillo och Liefkenshoek, hvari-
genom den förra skeppsfarten på Schel-
den skulle befordras — och emedan den
Holländska garnisonen, med Chassdå i Tan
skulle blifva en underpant för ett förmodadt
snart afgörande af Belgiska frågan: I London
ogillades den, emedan man tyckte att artik-
larne i traktaten innehöllo någonting hotande
mot Konungen i Holland — och derigenom att
de voro af en lydelse, hvarige nom han snarare
trotsades än blidkades, så skulle hans hårdnac-
kenket förr tilltaga än rödjas ur vägen. Man
sade 1 London: konventionen , som man un-
deriecknat, hade för ändamål utrymmandet af
Antwer pens citadell och underlydande f. sten —
citadellets utrymmande har ägt rum — Hol-
ländska garnisonen hade bort blifva ålagd gif-
va sitt löfte att icke mera bära vapen — och
derpå hade de 4,000 man ofördröjligen bort
blifva skickade till Holländska gränsen. Om
vi förfarit på detta sätt, si hade allt tadlet
för ett längre bibehållande af de ifrågavarande
fästena stannat på Kungen i Holland; men ge-
nom den plan ni nu följt, tvingar ni honom,
ait i Europas åsyn, bekänna sig öfvervunnen,
hvilket ni icke kan vänta att han skall göra;
eller också qvarhåller ni i fångenskap tusentals
Holländska soldater, med en ofantlig kostnad,
den Holland aldrig kan ersätta. — Måhända
voro dessa mkast giltiga; i alla fall förtjente
de att med uppmärksamhet öfvervägas. I Haag
förkastades traktaten; Kungen i Holland Jäl
genom en officer muniligen säga Marskalk Ge-
rards utskickade, der de väntade på gränsen
utan att komma in på Holländska gebitet, att
han aldrig skulle samtycka till öfverlemnandet
af Lillo och Liefkenshoek; och dervid stanna-
de saken.
Då Marskalk Gerard fick detta svar, erböd
han, i enlighet med de råd han fått från Ka-
binetlet i London och Engelska Ambassadören
i Brössel, garnisonen 1 citadellet och fästena,
att sätta dem i frihet, mot vilkor att de un-
derskrefvo en förbindelse, och gåfvo sitt he-
dersord -på att icke tjena mot Frankrike och
dess allierade , förrän de arrangementer blifz
vit tillvägabragte, som skulle uppgöras mellan
Holland och Belgicn. På detta vilkor vägrade
de alt ingå — Holländarne afväpnades —blef-
vo krigsfäng ar, och skickades af Fransyska re-
geringen till St. Omer. De befinna sig redan
på mar sche ma ditå och skola stanna qvar der
till dess Belgiska frågan blifvit bragt till slut
(för att nyttja rätta medelvägens fras), eller
till dess ett allmänt krig i Europa kommer att
afgöra ännu vigtigare hände Iser.
Fransy ska armden har fått befallning att
draga sig tillbaka. Texten af traktaten den 22
Oktober med England har bokstaffigen blifvit
följd. Schelden är spärrad — fördelningen
af statsskulden oafgjord — det terrvitori-
Hm. som skall tillhöra Belosien. är än-