(ROM Ds. för 4 månader sedan i Aftonbladet införda, uti dess sista Supplement öfverklagade, artikel meddelades egentligen för att förvara minnet af de händelser, hvilka tilldrogo sig under Stralsunds belägriovg i Juli och Augusti månader år 1807, samt karakteren af den ryktbare fältherre, hvilken förde den, sammansättningen af dess armåe till antal, generaler och t:oppar, jemte specificerade detaljen af de till 5,235,258 Ridr Pom. Cour. uppående contributioner och lefvererinzar, hvilka den lilla provinsen Svenska Pommern endast under invasionen från den 14 Juli 1807 till den 17 Mars 1810 till fienden, utom många högst betydliga krigsprestationer förut och efteråt till Svenska kronan, måst utgöras. Förf. råkade dervid att nämna det obehag Marsk. Brune utaf flera, äfven personliga, skäl (såsom Napoleons redan yttrade stora missnöje öfver mötet med Gustaf Adolf i Schlatkow) ägde för möjligen misslyckade attacker på öen Rygen och i synrerbet för tidspillan uti sluteliga fullbordandet af sina erhållna ordres, samt den idege, hvarpå han i detta ändamål, sedan Gustaf Adolf, enligt bvad allmänt bekant är, undanbedt sig all Fransk parlamenterivg, förföll, att till honom, hvars afresa till Sverge då ännu icke blifvit känd i Stralsund, afsända en civil tjensteman med sira propositioner, och huru denne senare, efter inhämtadt tillstyvrkande af sin högste förman, Presidenten i Regerivgen v. Thun, i alla fall oundvikligen nödsakad, att dermed afgå, beledsagades till Altefäkr af en dess återkomst der afvaktande uti Franska armeen tjenande Capilen v. Gödeke, och efter uppgifvet ärende hos Commendanten derstädes, den ävnu här i staden lefvande Öfverste Silfversköld, utaf denne affärdad till H. E. Fältmarskalken Toll i Nazviz, återsändes med samme herres anmälande hos Marsk. Brune, hvarefter den kända evacueringsconventionen följande dagen emellan dem i Stralsund afslutades, deraf förtjensten ingenstädes bestrides Grefve Toll, ehuru Ins. i detta afseende tyckes ha tagit bumör, samt beskyller Förf. för flera origtiga uppgifter, hvilka enligt följande torde återfalla på honom sjelf. 1. Hvad den först af bonom nämde, efter hans förmenande, då utur tjenst varande Hr Mandorff beträffar; så är afskedet ifrån dess då innebafvande tjenst utfärdad mer än 4 år senare och efter det provinsen i it år åter varit under Svenskt välde, samt en annan dess fullmagt ännu år 1813. 2. Förf. säger uti sin artikel uttryckligen den 2 mil denfrån (Altefäbr) belägna herregården Nazviz, således ingalunda Pliggentin; hvilket, som han mycket väl känner och Andr. Mayers nyaste karta öfver Pommern och Rygen ulvisar, ligger nära 5 Tysk mil ifrån sistnämde ställe. 3, Förf. ord: hvilken (Silfversköld) uppgaf Konungens högqvarter vara i Pläggentin, bero derpå, att vämde Öfverste visade honom dess sista änvu här ägande egenhändiga ordre från f. d. Konungen, daterad från samma ställe. Konungen bade likväl sedan, kort före RA tre nn ARA