(Insändt.) Hvad har framtiden att i Politiskt afseende örvänta? Att sluta af de redan skedde Parlamentsvalen i England synas de utfalla till fördel för Whigs. — I längden kan detta parti ej underlåta, att varmt sluta sig till Frankrike, der äfven det doktrinära partiet mera sympatiserar med Whigs, än detta med någon af de 3:ne andra stora magterna. Noga beräknadt ha England och Frankrike icke så skiljda intressen, att desse skulle störa enigheten dem emellan. — De 2:ne Staternas förkofran, ja sjelfva, deras bestånd, beror på fastheten af en alians dem emellan, åtminstone så länge icke de 3:ne andra stora magterna inträdt på den konstitutionella banan. Lyckades det Ryssland, Österrike och Preussen, att besegra Frankrike och stycka det, så försvunne Englands inflytande på kontinenten, dels derföre, att de 3:ne då segrande magterne icke hade något hufvudsakligt att befara af detta Öboland, dels ock för det, att sedan, genom Frankrikes fall, alia konstitutionella samhällen på kontinente n dukat under, de despotiska styrelserna instinktlikt skulle förena sig, att fullborda sitt verk genom förstörandet af de sista fria institutionerna i Europa, nemligen Englands. Detta förhållande, redan insedt af Englands och Frankrikes mäktige medelklasser, kommer att skapa ett förbund desse makter emellan, af desto större varaktighet, som det blifvit knutet för gemensam räddning. Englands och Frankrikes politik blefve då, att skilja antingen Preussen eller Österrike från Ryssland, hvilket sistnämnde land hufvudsakligen sammanhåller idden om envåldsmakt och hög aristokrati. Vinna England och Frankrike detta syftemål, så är otvifvelaktigt att de och den 3:dje makt, som slutade sig, till dem, komme ait omintetgöra hvarje försök, åsyftande Frankvrikes och derefter Englands fall. Det tål icke eller något tvifvel, att desse makter då ledde Europas öden, ty rikedomarne, talangerne och en koncentrerad befolkning vore på deras sida. Ett sådant mål kan tr :oligen England och Frankrike vinna på 3:ne olika vägar, antingen genom alt garantera den stat, som slöte sig till deras parti, sådane fördelar, att de styrande skulle af begär att bereda sitt land en lyckligare lott, lösr ycka sig från Ryssland, — eller ock genom krig. — Hvad Preussen angår, skulle ett sådant, efter all anledning, leda Mill en konstitution, samt i och med detsamma till fred och förbuod med England och Frankrike. Ur hvarje Synpunkt betraktadt blefve det hos Preussen, som Englands och Frankrikes diplomatiska bemödanden lifligast komme att användas, emedan Preussiska folket besitter vida högre grad af upplysning än Österrikes, och alltså opinionen i Preussen kunde underlätta diplomatikens ansträngning Om ett krig skulle ce fordras för att skilja Preussen från Ryssland, så veta England och