(Insändt.)
Hvad har framtiden att i Politiskt afseende
örvänta?
Att sluta af de redan skedde Parlamentsva-
len i England synas de utfalla till fördel för
Whigs. — I längden kan detta parti ej underlå-
ta, att varmt sluta sig till Frankrike, der äf-
ven det doktrinära partiet mera sympatiserar
med Whigs, än detta med någon af de 3:ne an-
dra stora magterna. Noga beräknadt ha Eng-
land och Frankrike icke så skiljda intressen,
att desse skulle störa enigheten dem emellan.
— De 2:ne Staternas förkofran, ja sjelfva, de-
ras bestånd, beror på fastheten af en alians
dem emellan, åtminstone så länge icke de 3:ne
andra stora magterna inträdt på den konstitu-
tionella banan.
Lyckades det Ryssland, Österrike och Preus-
sen, att besegra Frankrike och stycka det, så
försvunne Englands inflytande på kontinenten,
dels derföre, att de 3:ne då segrande magter-
ne icke hade något hufvudsakligt att befara af
detta Öboland, dels ock för det, att sedan, ge-
nom Frankrikes fall, alia konstitutionella sam-
hällen på kontinente n dukat under, de despo-
tiska styrelserna instinktlikt skulle förena sig,
att fullborda sitt verk genom förstörandet af
de sista fria institutionerna i Europa, nemligen
Englands.
Detta förhållande, redan insedt af Englands
och Frankrikes mäktige medelklasser, kommer
att skapa ett förbund desse makter emellan, af
desto större varaktighet, som det blifvit knu-
tet för gemensam räddning.
Englands och Frankrikes politik blefve då,
att skilja antingen Preussen eller Österrike från
Ryssland, hvilket sistnämnde land hufvudsakli-
gen sammanhåller idden om envåldsmakt och
hög aristokrati.
Vinna England och Frankrike detta syfte-
mål, så är otvifvelaktigt att de och den 3:dje
makt, som slutade sig, till dem, komme ait
omintetgöra hvarje försök, åsyftande Frankvri-
kes och derefter Englands fall. Det tål icke
eller något tvifvel, att desse makter då ledde
Europas öden, ty rikedomarne, talangerne och
en koncentrerad befolkning vore på deras sida.
Ett sådant mål kan tr :oligen England och Frank-
rike vinna på 3:ne olika vägar, antingen genom
alt garantera den stat, som slöte sig till deras
parti, sådane fördelar, att de styrande skulle
af begär att bereda sitt land en lyckligare lott,
lösr ycka sig från Ryssland, — eller ock genom
krig. — Hvad Preussen angår, skulle ett sådant,
efter all anledning, leda Mill en konstitution,
samt i och med detsamma till fred och för-
buod med England och Frankrike.
Ur hvarje Synpunkt betraktadt blefve det
hos Preussen, som Englands och Frankrikes
diplomatiska bemödanden lifligast komme att
användas, emedan Preussiska folket besitter vi-
da högre grad af upplysning än Österrikes, och
alltså opinionen i Preussen kunde underlätta
diplomatikens ansträngning
Om ett krig skulle ce fordras för att skilja
Preussen från Ryssland, så veta England och