Article Image
gäng kunde gå forloradt, gjort Marskalk Gevard förslag, att bevilja mig fritt aftåg, och visat mig benägen att verkställa det af honam under den 30 sistlidne Navember yrkade utryffmande, Då han afslagit detta, har jag ändtligen, sedan dagen förflutit under parlamentering, efter inhemtande af försvarsrådets tanka, afslutat kapitulationen, hvaraf jag har äran här bifoga en afskrift. Jag har erbjudit min person och någre af mina officerare som krigsfångar, med vilkor att den öfriga besättningen skulle i frihet få återvända till de norra provinserna; men förgäfves, Af bilagan skall Ers Exellens finna, att den framför staden liggande flottiljen icke är inbegripen i kapitulationen, hvilken artikel in108s på Kapten Koopmans enstävdiga begäran, 1 följd deraf bade j:g öfverenskommit med honom, att under mörkret låta sex af de bä sta kanonsluparna fara utför Schelden och att förstöra de öfriga, Det förra tyckes dock ha varit overkställbairt, emedan jag just nu erfar att blott en slup afseglat och att de elfva öfriga blifvit uppbrände eller sänkte af sina besättningar. (Som man vet har också en slup måst gifva sig åt Fransmännen). Se der, Ers Fxcllens, den olyckligaste dag i min lefnad. Gerna hade jaz med en ärofull död ändat min banå; men detta var mig cj förunnadt. Jag skall ha äran att vid första tillfälle för Ers Exellens uppgifva dem, som under denna olyckliga belägring mest utmärkt sig, för att kunna anmäla dem för Hans Maj:t vår vördnadsvärde Konung. Vi intaga äfven det väsendtliga af General-Direktotns i Konungens namn afgifna svar härpå: Konungen går icke in på kapitulationen såsom sådan (als solche); dock har H. Maj:t äfven denna gårg gifvit mig uppdrag, att för Ed, Exellens förnya den högtidliga försäkran, att det uppförande Ed. Ex:s och den tappra besättningen på Antwerpens citadell iakttagit under hela försvaretaf dennafästning, långt åfrån att lemna något öfrigt att önska, tillvunnit sig Konungens oinskränkta tillfredsställelse; att försvaret helt och hållet svarat emot IL, Maj:ts rättvisa väntan; att högst densamma under hela belägringen icke upphört att taga den innerligaste del i så många tappras öde,som utgjutit sitt blod för fäderneslandet, och att HB. Maj:t äfven af eder sista berättelse med rörelse förnummit, huru stora de försakelser och ansträngningar varit, som den tappra besättningen så länge uwthärdat. Härefter följer öfyverlemnandet af Wilhbelms-ordens storkors, som vi i går omnämnde, hvarefter brefvet slutar sålunda? Slutligen derom, alt jag genast Kapten Verhorst, afgå till förposterna i Gross Zundert , för att der träffa den Fransyske Officer och den Legations-Sekreteraie, hvilka dit åtföljde Löjtnanten Hesbusius, som förde kanitulalionsdakumentet till Haagao samt får jag underrätta Ed. Exellens låter. min Adjutant, — Ar RR Då Holländarne kommenderades att nedlöggå vapen , kastade en löjtnart vid första kompaniet i vredesmode sin värja ifrån sig. En af Marskalkens Adjutanter upptog den genast, och återgaf henne åt Löjtnanten med de orden: Ålertag benne, vi begära henne blott som ett depositum och hon kan ej vara bättre förvarad, än i edra händer Ibiand de Franska Oflcerarne hade under sista dagarne serdeles utmärkt sig den unge Hert. af Istrien, son af Marskalken Bessitres, hvilken var så känd för sitt personliga kurage. Den unse Hertigen har flere gånger under skjutningen tagit ett gevär af någon närstående och begifvit sig dermed in i hetaste muskötelden. Uti Brässel befunno sig den 28 December följande söner af Frankrikes hjeltar under Napoleon, hemligen: Prinsen af Eckmihl, son af Marskalken Davoust; Hert. af Istrien, son af Bessieres; Hert. af Elchingen, son af Ney; den yngre Hert. af Bassano och Grefve Gerard. De äro alla Ordonnans-Officerare hos Hertigen af Orleans. Hvilka minnen förena sig icke för Frankrike med dessa namn! UNGERN. De Österrikiska tidningarna, hvilka, som man vet, ärv de mest loyalt och monarkiskt sinnade i hela verlden lemna en pompös beskiifning på den Ungerska Riksdagens öppnande i Pressburg den 20 sistl. December. Bittida på morgonen begaf sig en deputatior af Riks-Ständerna till Deras Majestäter, för att för Allerhögstdesamme nedlägga ett uttryck af ständernas orubbliga trohet och tillgifvenhet. Efter vanlig gudstjenst o s. v. begaf Hans Maj:t sig till Riksdagens öppnande. Nu utvecklade den Ungerske Hof-Kanslern efter urgammal sed uti ett väl utarbetadt tal, på Ungerska språket, Hans Majs faderliga, endast till Urgerska nationens välfärd syftinde afsigler. Sjelfva talet börjar dermed, att H. Maj:t sätter gansen af sin Kungliga värdighet och sitt hjertas tröst i ett oafllåtligt sträfvande för den ädla Ungerska nalionens välgång, De göromål, som denna gången komme att underkastas Ständervas pröfniog, öfverträffade till sin betydenhet vida alla de föremål, hvaröfver de på 40 år förut rådslagit. Ilans Maj:t hoppas vidare, att de skola bli s:na förfäders genom århundraden helgade grundsatser trogna, och undgå faran af alla nyheter, som föa på afvägar genom falska föreställningar om ett folks lycka. Hans Maj:t hoppas också att Ständerna skola gå hans goda afsig er beredvilligt och med ett barnsligt förtroende till mötes.? Hans Maj:ts ord likna en Faders till sina baron, då han vill se dem fulikomligt lyckliga o. s. v. Man kan lätt tänka sig, att Pett oheskrifligt jubel yttrades vid talets slut,? och huru rummet genljöd afett länge fortfarande hurrarop? då DD. Majestäter lemnade salen. De Fransyska tidningarna äre en liten mon skiliaktisva ifrån de Osterrikiska i omdömet om . 2 L 10,000 exen ska och Soc detta beslut lig federal-: veränetet, s den federati kan för sig ingen får u liera troppa verket t:lih hållningen 4 tredjedelar och mått h sälta sig nm bundsdagen hvarje kant budgeten fö la regerings I de Rom från Bologn alltjemt sam ringarne fc Kardinal största strän nar fulla m dola och Li I Comacchi de påfliga k sönga patric och flere ka uppträden I karvabinier gen har uj soldater, sor ter, De af rerne, hvill tionerna, de göra deras I Sedan C 0 get, uppstå Såsom man att lemaa men Hertig att i fall de en restaur utan all säl T H följd här. förslag bli! försök med med godo 6 hufvudbesti Nov. Fills stor del af i Belsien; Belgiska ar! landarne, Oi den af Ant veta af de! ens utrymn Man om! nan at DBerr besvär 4 1 hon

9 januari 1833, sida 2

Thumbnail