rättavisa honom, och detta allt, fastän han
dagligen blir slagen på fingrarna för sina om-
sadlingår. Se här äter några prof på hans
oblyghet i detta afseende:
Uti N:o 41 för det sistförflutna året omta-
lade Argus, att Greyska Ministåren vore af-
skedad och upplöst, i anledning af reform-
biliens motgång i slutet af Maj månvad. —
Det är sannolikt? — tillade han då — att
Lord Grey dermed för alltid afgått, och ic-
ke hädanefter har nog förtroende för att ingå
såsom chef i en ny ministere, hvilket icke ens
skulle vara önskligt, då hans utländska poli-
tik äfven varit, lika svag och vacklande som
hans inländska — — —. Sedan A:gus post-
dagen derpå genom Greyska Ministörens åter-
tagande af ärenderna fått lång näsa, mnödga-
des han uti N:o 43 något stämma om sin ton,
och yttrade 7nuu det hopp, att Lord Grey
skulle, efter den nu genomgångna krisen an-
taga en kraftfullare gång och karakter, så
väl i den yttre politiken som den inre o. s.
v. När man härmed sammanlägger buru Ar-
gus ännu långt efteråt förklarade, att Engel-
ska throntalet var fullkomligen värdigt den
nuvarande Enrgelska ministerens usla och för-
aktliga utländska politik (N:o 69, den 29
Aug.) huru den lika eländiga svagheten som
föraktliga egoismen i Engelska ministerens
utländstsa politik, äro kapabla af allt (N:o
74, d. 15 Sept.) huru Engelska kabinettet
för sin fega och föraktliga politik är ansedt
och öchandlas öfverallt (N:o 81, d. 10 Okt.)
— — i trots af Engelska Ministerens ömk-
liga feghet och småsinthet f3e (N:o or, den
14 Nov.) och så vidare; — när man samman-
lägger allt detta med ofvånnämnde yttranden,
är det icke då, läsar, klart som dagen, att
Argus aldrig förblandat Lord Greys utländ-
ska och ichemska pobtik, och att det af
035 var en ren oärligbet att beskylla honom
derför! Vi ha ej haft lust att genomtråka
en hel åärging af Argus för att framdraga fle-
ra exempel, men de ofvananförda torde vara
tillräckliga. Iivad är nu orsaken till allt det-
ta? Ingenting annat, än behofvet att ifrån
den kara Fransyska regeringen kasta på den
Engelska hela skulden för det skick, hvar-
uti folkers sak nu befinner sig i Enropa;
precist samma orsak som förmått Argus alt.
på de sista veckorna i bvirtenda blad predi-
ka för sina Läsare, att de Engelska och Fran-
syska Ministerernts inhemska regeringssystem
varit aldeles detsamma, oaktadt hvarje Läsa-
reaf de utländska nyheterna utan tvifvel måst
finna den: hivimelsvida skillnaden dem emelt-
lan; då den Engelska ministören med fasta
steg oupphörligen framgått på reformernas
och besparingatnas bana, men den Fransyska
deremot, ända till Kamrarnas nuvårande sam-
manträde oupphörligen satt sig emot alla så-
mna, i
Vi nödgas, medan vi uppehålla oss med
Nya Argus, tillrättavisa honom i ännu en
annan omständighet, Han synes, i bladet för
den 29 Pecember, vilja göra sig tillupptofs-
Ran för den ic att öfverflytta skattebördor-
Då i Sverige från direkta till indirekta, som
sednast framstått i Gr, Björnstjernas bok och
påstår deremot, att ingen representant vid