rättavisa honom, och detta allt, fastän han dagligen blir slagen på fingrarna för sina omsadlingår. Se här äter några prof på hans oblyghet i detta afseende: Uti N:o 41 för det sistförflutna året omtalade Argus, att Greyska Ministåren vore afskedad och upplöst, i anledning af reformbiliens motgång i slutet af Maj månvad. — Det är sannolikt? — tillade han då — att Lord Grey dermed för alltid afgått, och icke hädanefter har nog förtroende för att ingå såsom chef i en ny ministere, hvilket icke ens skulle vara önskligt, då hans utländska politik äfven varit, lika svag och vacklande som hans inländska — — —. Sedan A:gus postdagen derpå genom Greyska Ministörens återtagande af ärenderna fått lång näsa, mnödgades han uti N:o 43 något stämma om sin ton, och yttrade 7nuu det hopp, att Lord Grey skulle, efter den nu genomgångna krisen antaga en kraftfullare gång och karakter, så väl i den yttre politiken som den inre o. s. v. När man härmed sammanlägger buru Argus ännu långt efteråt förklarade, att Engelska throntalet var fullkomligen värdigt den nuvarande Enrgelska ministerens usla och föraktliga utländska politik (N:o 69, den 29 Aug.) huru den lika eländiga svagheten som föraktliga egoismen i Engelska ministerens utländstsa politik, äro kapabla af allt (N:o 74, d. 15 Sept.) huru Engelska kabinettet för sin fega och föraktliga politik är ansedt och öchandlas öfverallt (N:o 81, d. 10 Okt.) — — i trots af Engelska Ministerens ömkliga feghet och småsinthet f3e (N:o or, den 14 Nov.) och så vidare; — när man sammanlägger allt detta med ofvånnämnde yttranden, är det icke då, läsar, klart som dagen, att Argus aldrig förblandat Lord Greys utländska och ichemska pobtik, och att det af 035 var en ren oärligbet att beskylla honom derför! Vi ha ej haft lust att genomtråka en hel åärging af Argus för att framdraga flera exempel, men de ofvananförda torde vara tillräckliga. Iivad är nu orsaken till allt detta? Ingenting annat, än behofvet att ifrån den kara Fransyska regeringen kasta på den Engelska hela skulden för det skick, hvaruti folkers sak nu befinner sig i Enropa; precist samma orsak som förmått Argus alt. på de sista veckorna i bvirtenda blad predika för sina Läsare, att de Engelska och Fransyska Ministerernts inhemska regeringssystem varit aldeles detsamma, oaktadt hvarje Läsareaf de utländska nyheterna utan tvifvel måst finna den: hivimelsvida skillnaden dem emeltlan; då den Engelska ministören med fasta steg oupphörligen framgått på reformernas och besparingatnas bana, men den Fransyska deremot, ända till Kamrarnas nuvårande sammanträde oupphörligen satt sig emot alla såmna, i Vi nödgas, medan vi uppehålla oss med Nya Argus, tillrättavisa honom i ännu en annan omständighet, Han synes, i bladet för den 29 Pecember, vilja göra sig tillupptofsRan för den ic att öfverflytta skattebördorDå i Sverige från direkta till indirekta, som sednast framstått i Gr, Björnstjernas bok och påstår deremot, att ingen representant vid