ska trupperne i Nederländerne, framför Ant-
werpen för att belägra den. IHans arme, som
var reducerad till 12,000 man infanteri och
700 hästar, tillät honom icke att storma fäst-
ningen, Han beslöt att instänga den, och
söka uthungra garnisonen. Detta var ett gigan-
stiskt företag och afstyrktes af de fleste office-
rarne i hans konselj. Snillets ingifvelse ledde
dock Hertigen af Parma; han var fast i silt
beslut, oaktadt alla faror och svårigheter, och
framgången krönte hans företag.
, För att afskära de belägrade all tillförsel af
lifsmedel, var det nödvändigt att göra sig mä-
stare af segelfarten på Schelden. Han lycka-
des häri på södra sidan, genom att bemäktiga
sig Termonde, och att från denna punkt än-
da till Antwerpen förse flodens stränder med
skansar. Ghent hade redan fallit i hans våld.
För att från norra sidan hindra Holländska
flottan att åter förse staden med lifsmedel, var
det oundgängligen nödvändigt att bemäktiga
sig skansarne Liefkenshoek och Lillo, som vo-
ro ämnade att försvara denna flottas passage.
Den förra af de båda skansarne intogs, men den
sednare motstod alla anfall, Ett medel åter-
stod ännu; man borde stänga floden genom en
dam, d. v. s. anlägga en brygga af 2,409 fots
längd öfver en flod, som alltid är 60 och un
der flodtiden 72 fot djup, En Italiensk In-
geniör, vid namn Baroccio, utförde detta ofant-
liga företag. De högsta skeppsmaster nedsat-
tes i floden, sammanbundne med bjelkar och
förenade vid bottnen med ofavtliga stenho-
par. och voro snart nog tillräckligt fasta att
uppbära en stark brädbetäckning, försedd med
bröstvärn, på hvilken tio man kunde marsche-
ra i bredd. Denna byggnad, som utgick från
de båda stränderna och stödde sig på fästena S:t
Marie och S:t Pbilippe, skulle mötas och sam-
manbindas midt i floden för att bilda en en-
da massa och tillstänga passagen.
Men naturen uppställde nästan oöfvervin-
nerliga hinder mot löretagets fullbordande, och
en Öppning af 1100 fot återstod att fylla. Ett
sinmikt påfund besegrade denna svårighet.
Båtar, som sammanfogade med kedjor och fa-
sta hakar lågo för säkra ankaren, uppfylide
set tomma rummet. De båda dammarne slu-
tade sig i tvenne aflånga fyrkanter besatta
med artilleri; go eldgap skyddade skansarne,
dammarne och de båda redutterne; 30 ofant-
liva båtar understödde dem, och en flotta al
40 segel låg färdig att mottaga det första an-
Fall.
De belägrade åskådade i början dessa arbe-
ten med förakt. Men pålverket motstod valt-
pets våldsamhet, och isarne under vintern kun-
de icke göra det någon skada. Staden, som
var utblottad på understöd, kände de första
olägenheterna af hunpgersnöden; det var nöd-
vändigt att antingen kapitulera eller förstöra
de belägtandes arbeten, En Italiensk Inge-
miör, vid namn Giambelli, satte sitt snille mo!
sin landsmans.
(Farte e. a. 2.)