MM? Hbl fje me
man lyckats bedraga massorna, vilseföra d
godtrogne, och af oppositionen göra en bu-
se, farlig i samma mån, som man fruktar
alt närma sig den, och att med lugn se den
i ögonen, Väl hundrade gånger ha vi för-
gäfves framställt våra grundsetser, man Lar
alltid sökt vanställa dem,
Och likväl, hvad vilja vi? Ingenting an-
nat än hvad vi ville i Juli 1830, Vi voro då
fria från hvarje personlig tillgifvenhet, hvar-
je edsförbindelse, och slutligen från infly-
tandet af förflutna fakta, Vi kunde skapa
på nytt. Ordonnanserna och massekrerna, som
följde på dessa, hade gjort rent hus; vi ha-
de endest för ögonen vårt samvete och vår
öfvertygelse; nå väl! när vi lydde öfverty-
gelsens och samvetetets röst, hvad ville vi
då? Den representativa monarkien, en mor
nerki, tillräckligt fast för att kuona upprätt-
hålla alla rättigheter (enbälliga bifallsrop);
men tillika med denna monarki, ville vi al-
la de vilkor, som äro oskiljaktiga från den-
samma, emedan utom dessa vilkor endast
gifves omöjligheter (Rätt bra! rätt bra!) Vi
önskade den omgifven af populära institu-
tioner; vi önskade att den icke måtte stödja
sig på familje- eller kastintressen, eller på;
utlänningen (en mängd röster: ja! ja! bravo!);
vi önskade den byggd på giundvalen et
den känsla af jemlikhet, som i Frankrike
beherrskar alla andra. (Nya och stormande
bifallsrop).
Se der den monarki som vi ville i Jul, och
som vi alltid vilja, tvänne år hafva endast öf-
vertygat oss mer och mer om nödvändigheten
af denna politiska konstitution och om fe-
tan af hvarje annan sammansättning, (Flere
röster: ganska bra! ganska bal!)
Nu svarar Ministern oss: Men äfven vi
vilja just detsamma; vi vilja en stark mo-
narki; vi vilja förena den med det enda ele-
ment of styrka, som finnes i landet, demo-
kratien. Detta språk, mina Herrar, har den
nuvarande ministören icke alltid fört, elier
åtminstone icke den ministetre, ef hvilken des-
na säger sig vara en fortsättning, ifamaren
och Frankrike minnas den stora söndring,
som alltifiåa början af våra sammanträden
visade sig inom den opinion, sam segrade i
Juli 1830. Somliga sågo i revolutionen 1830
icke annat än en händelse; en följd af deuns
åsigt var tanken, alt man borde fortsätta re-
staurationen, blott med ombyte af dynasti;
låtom oss göra så få förändringar, som möj-
ligt, sade man, ty, sanningen att säga, har
ingen revolution ägt rum; landet ville ingen
sådan; det var ropen: lefve kartan; som
tjente till lösen för de stridande; låtom oss
blott bevilja några förändringar för ett till-
fredsställa de bänförda sinnena, men dermed
slut, ingenting mera,
Vi deremot, mina Herrar, bafva icke låtit
bedraga oss af segrens hastighet; vi sågo
icke i restaurationen sjelf anpat än en epi-
sod af vår stora revolution, en vapenh vila
mellan aristokratien och folkintresset, hvars
10 FP 2 2 FAQ. Pg