ad RE bj bodd nivna I Fet Litt Lat Put 2 Let Lå
somliga skrefvo benne till, andra foro satt
hälsa på henne. (Allmän munterhbet, Man
rigtar sina blickar på Hr Berryer.) Det är
icke min afsigt att skämta öfver ett så all-
varsamt ämne, Jag sade att hvar och en
i legitimistiska partiet, som bade något för-
stånd blef förskräckt för Hertiginnan af Berry
och hennes sak; att alla menniskor fördöm-
debenne. Jag vet välatt man kallar vår me-
derstion svaghet. Nej, mina Herrar moder
ratioBen än icke svaghet; tvertom, den a
kraft, och en stor kraft. Genom uvdartags-
legar skulle ni hafva framkallat försvarare
för denna sak; genom moderation hafven J be:
tydligt minskat skaran al des anhä gare,
I afseende på det partiet, som uteslutand
kallar sig patriotiskt, beskyller man oss al!
förfölja det, att låta mörda det på gatorna.
Döm, jag uppmanar er dertill, mellan dessa
menniskor, som man: förföljt på gatorne, och
dem man alla dagar anklagar, dem man an-
falter oupphörligt och på alla sätt, wmellin
dessa föregifna offer och styrelsen, döm på
hvilken side brottsligheten ligger, från hvil-
kendera sidan: anfallet kommer.
Det finres personer, som inbilla -ig t
monarkien icke är annet än en öfvergsen tl
institution, som småningom måste leda til
republiken.
Det finnes andra, dem beklagansvärda p:s-
sioner drifva ut på gatan, att höja röda fs-
nan, i
Det gifves andra, som förändra rikenss
vidd på kartan, och anvisa, efter eget val
behag, åt hvarje land de gränser som pas-
sr.
AT: 1 är ganska sant, att åt alla dessa men-
nitar har Styrelsen icke annat att erbjud-,
än hb dragna förhoppningar och mMmissvöjen.
då de drifvit djerfbeten ända de: hän, at:
för 23 sig på tronen, då de skymfat deona
f ved sem gör vår ära, borde vi väl lemna
ig utan kraft? Då de utgjutit natio
nat or lets och linietrupparnes blod, borde mas
val lemna dem till skänk st:afflösheten för
massaker och plundiing? (Bifall från cen-
tern .)
Utan tvitvel skiljer man sig icke utan
smärta från män, med hvilka man stridt i
tiugo år; men jpg frågar våra motståndare,
om, underlika omständigheter, de icke skullc
bafva förhållit sig på samma sätt?
Har man icke u!omlands, jag vädjar til.
hvarje redlig man, haft en och samma tan--
ka om vår Julire volution? i
Ingen har funnits, som icke sagt: Franska
folket såg sina lagar våldförda; det bo: gjor!
rätt i att hämnas dem. Se der hvad kebi-
netterna sagt. De hafva tillagt: Frankrik:
går alt öfverlemova sig åt tvenne onda an-
dar: eröfringslystnadens och anarkienvs. -—
Eröfringslystnaden var icke den män fruk-
tade mest; Men den som icke skulle halv:
funnit någon bundsförvandt var anurkien; ty
man befarade då, att den skulle draga öfve:
Europa en allmän cmhbvältoing
FS I fn heaevica att lan var en la oo