Article Image
ad RE bj bodd nivna I Fet Litt Lat Put 2 Let Lå somliga skrefvo benne till, andra foro satt hälsa på henne. (Allmän munterhbet, Man rigtar sina blickar på Hr Berryer.) Det är icke min afsigt att skämta öfver ett så allvarsamt ämne, Jag sade att hvar och en i legitimistiska partiet, som bade något förstånd blef förskräckt för Hertiginnan af Berry och hennes sak; att alla menniskor fördömdebenne. Jag vet välatt man kallar vår mederstion svaghet. Nej, mina Herrar moder ratioBen än icke svaghet; tvertom, den a kraft, och en stor kraft. Genom uvdartagslegar skulle ni hafva framkallat försvarare för denna sak; genom moderation hafven J be: tydligt minskat skaran al des anhä gare, I afseende på det partiet, som uteslutand kallar sig patriotiskt, beskyller man oss al! förfölja det, att låta mörda det på gatorna. Döm, jag uppmanar er dertill, mellan dessa menniskor, som man: förföljt på gatorne, och dem man alla dagar anklagar, dem man anfalter oupphörligt och på alla sätt, wmellin dessa föregifna offer och styrelsen, döm på hvilken side brottsligheten ligger, från hvilkendera sidan: anfallet kommer. Det finres personer, som inbilla -ig t monarkien icke är annet än en öfvergsen tl institution, som småningom måste leda til republiken. Det finnes andra, dem beklagansvärda p:ssioner drifva ut på gatan, att höja röda fsnan, i Det gifves andra, som förändra rikenss vidd på kartan, och anvisa, efter eget val behag, åt hvarje land de gränser som passr. AT: 1 är ganska sant, att åt alla dessa mennitar har Styrelsen icke annat att erbjud-, än hb dragna förhoppningar och mMmissvöjen. då de drifvit djerfbeten ända de: hän, at: för 23 sig på tronen, då de skymfat deona f ved sem gör vår ära, borde vi väl lemna ig utan kraft? Då de utgjutit natio nat or lets och linietrupparnes blod, borde mas val lemna dem till skänk st:afflösheten för massaker och plundiing? (Bifall från centern .) Utan tvitvel skiljer man sig icke utan smärta från män, med hvilka man stridt i tiugo år; men jpg frågar våra motståndare, om, underlika omständigheter, de icke skullc bafva förhållit sig på samma sätt? Har man icke u!omlands, jag vädjar til. hvarje redlig man, haft en och samma tan-ka om vår Julire volution? i Ingen har funnits, som icke sagt: Franska folket såg sina lagar våldförda; det bo: gjor! rätt i att hämnas dem. Se der hvad kebinetterna sagt. De hafva tillagt: Frankrik: går alt öfverlemova sig åt tvenne onda andar: eröfringslystnadens och anarkienvs. -— Eröfringslystnaden var icke den män fruktade mest; Men den som icke skulle halv: funnit någon bundsförvandt var anurkien; ty man befarade då, att den skulle draga öfve: Europa en allmän cmhbvältoing FS I fn heaevica att lan var en la oo

21 december 1832, sida 6

Thumbnail