ad Vald BULttaDdare, DAaru ac Skulle naiva handlat i vårt ställes ty det är icke nog att klandra allt, att klandra freden, att klandra kriget, att klandra att Hertiginnan af Berry ej arresterades, att klandra att hon arresteredes; man måste säga oss hvad man borde ba gjort, — (Buller på venstra sidan; bifallstecken från bänkarne i centern.) I Talaren upprepade här de: förebråelser, som vanligen göras ministören af oppositioe nen och pressen; derefter yttrade han: Julirevolutionen var gjord; hvad rigtning borde man gifva den? De män af moderata tänkesätt, sam blefvo kallade till affärerne, vilja ingen ting förstöra? de voro, om ni så bebagar, medelmåttiga, men åtminstone voro de försigtiga: de hafva följt förnuftets råd, Hvad boide de se i Julirevolutionen? Hufvudsakligen denna dubbla nödvändigbet: 1:0 måste man för alltid skilja sig vid denna familj, som icke förstått våra behof, och som besvarst våra lagliga fordringar med ordonnanseroe af den 235 Juli; 2:0 borde ;landets styrelseform blifva en moralisk, ärligt mes nad, utan förbebåll och utan svek. Våra nilmänna handlingar hafva de varit en följd af della program? Talaren bemödar sig här at rättfärdiga det system af moderation, man antagit emot den afsatta familjen, Hvad de förvämste las Barre angår, som blifvit stiftade sedan Juli 1539, säger han att lagen för pärskapet och vallagen blifvit uppfattade i en ande, fullkom ligt öfvereastämmande med landetssönskningar. Minoriteten, fortfor han, ville hafva republikanska institutioner — — — — Ir. OÖdiion Barröt. Jag begär ordet, Er. Thiers, Men majoritetens vilja ver för monarkiska inrältninga:3 endast de som förkastade en representatif styrelse voro icke eniga med majoriteten, (BRörelse.) I afseende på sjeliva lagen, som är grund för denna sakeruas orduing, majoiiieternes lag, när bar den väl, sedan tvenne år, biifvit misskänd? Tvenne ministerer hafva efter. hvarandra blifvit förändrade, blott al det skäl, att man icke ansåg dem säkra.: om majvriteten, Den frejdide QCasimir Perier sökte beständigt majoritetens understöd, beständigt sade har: om majoriteten icke är med mig blir jag nödsakad lemna affärerne. Och vid alla afgörande tillfallen förenade sig denna majoritet med honom. Den näre varande ministeren förklarar likaledes inför er, att den blott äger bestånd i boppet om er mejoriet, och att hon aidrig skall trotsa denm. (Låogt afbrott.) Talaren fortfor på följande sätt: Man har beklagst sig öfver skatternas tyngd; men jag frågar er: byad bevekelsegrund kan väl styrelsen hafva, att bibebålla öfverdrifaa skatter? Den har icke gjort annat än underkastat sig tidens nödvändighet; hon har framstallt budgeten till en öfverläggning, och i fråga om möjligheten af nedsättning 1 utgifteroe, kar pi täckt som hon. Men säger alt vi följa restaurationens sy