fortfor Talarev — skulle jag i synnerhet
vilja räkna Polska frågan. Hvar och eu af
Er, mine Herrar, skall inse, att regeringen,
inskränkt till rent moraliska medel och före-
ställningar, måste söka att i afseende på St.
PetersburgerKabinettet sätta sig i den fördel-
akt:gaste ställning. Derföre har den måst
undvika allt, hvad som tnöjligen kunnat uppre-
ta passionerna och dymedelst skada de un-
derhandlingar, som i framtiden torde komma
att ega rum. Ur denna synpunkt låter thion-
talets tystnad förklara sig. Jag skall derföre
icke vidare yttra mig öfver edert amendement.
Regeringen öfverlemnar denna fråga åt Ka-
marens eget mogna omdöme. Efter Hertigen
af Broglie uppvädde den gawmle Lafayette
och påstod, att med den högtidliga försäkran,
som under förra sessionen blifvit gifven rö-
rande Polens mnationatitet, hade denna fråga
för Frankrike fått en stor politisk betydelsc.
Han vilte gerna följa Ministerns råd och und-
vika allt som kunde orsaka förhittrviog. Han
kunde dock ej underlåta alt här påminna om
några uppgifna Kejserliga Ukaser, rörande
deportation al 5,000 (siger femtusen) familjer
från hvardera af de Polska guvernementerna,
upphäfvande af universiteterna i WMarschau
och Vilna, Polska militärens intvingande i
Rysk tjenst, utan afseende på amnestien, för-
budet mot nybyggande oeh förbättrande af
Katolska Kyrkor m. m. Han instämde för-
öfrigt i Bignonska amendementet, såsom ett
kraftfullt uttryck af nationalkänslan, Under
hans tal hostade och skrapade GCentern nästan
beständigt ; emedlertid uppsteg ingen af dess
medlemmar mer än Herr Levrault; han sökte
bevisa att amendementlet mer skulle skada än
gagna Polen, Derjemte, påstod han , vore
det icke enligt med Frankrikes värdighet att
begära något, som hvarken med våld eller
onderhandlingar kunde erhållas, Häremat höj-
des från venatra sidan väldiga rop. Herr Cabet
förebrådde talaren, att han icke vore en ägta
Fransman, och då det slutligen kom till vo-
tering öfver Bignonaska amendementet, voro
endast tretton röster deremot!
Ett enskildt bref från Paris till AHg. Zei-
tung inaehåller följande: Ett hemlighetsfuktlt
mörker hvilar ännu alltjemt öfver pistolskot-
tet. Polisen har sin bind med i spelet, och
man vet huru orer deona hand ofta visar sig.
Hvad man än må säga, så har gerningsman-
nen ännu ieke blifvit upptäckt, ebharu man
har hans pistoler, hans beskrifning och äfven
annars, beter det, alla slags spår. Emedler-
tid faller småningom något ljus i detta mör-
ker, ett ljus, i hvilket man tyvärr icke igen-
känner annat än. mörksens gerningar. Skottet
ir lossadt, derom är ingen tvifvel; Konunvgen
var icke förberedd derpå, det kan arm med
ika mycken visshet taga för gifvetz havs pre-
ence desprit, hans mod förtjena beundran, det
van icke bestridas; representantiernas farhågor
och öfvertyselse att allt beror på Lndvig Filips
vibehållande, äfvensom deras tillgifvenhet för
rans. person, har på detta sätt ådagalagts, det
xr faktiskt och tillfredsctällande Men hvad!