OCh Ceras injcytande på tagstiftningen (1020); Om förmedling mellar opinionerne (1828). Ilan anses i Tyskland såsom det moderata partiets själ och beskyddare, Ancillon är den mest doktrinäre bland de doktrinära. Hvarken i Frankrike, Tyskland eller England kan någon bestrida honom denna rang, Han förenar med en utomordentlig skarpsinnighet en djup lärdom, hämtad icke blott från studium af Teologi och de: Aeliga Skrifterna, utan lika mycket från hans historiskt-politiska studier; han eger den stora fördelen att på det mest eleganta sätt skrifva Fransyska, Tyska och Engelska språken; hans konversation är på en gång djup, snillrik, intagande och vältalig. Han skulle göra ära åt tribunen i hvilketdera af dessa land som helst. Hans sätt att föra sig är sådant man finner det hos en fin behaglig prest, och derjemte mycket betydande; ban är uppfostrad belt och hållet som en hofman, utan att likväl vara af adlig slägt. Under senaste tiden af Furst Hardenbergs lefnad var Anvcillon själea i det parti, som bildat sig mot honom, till hvilket hörde Kronprinsen, Prins Wittgenstein och Hr von Kamptz m, il; detta parti var ännu mera aristokratiskt än Furst Hardenbergs. Anvcillon ville då uttränga denne minister och hans rådgifvare, bland andra Hr Sechoell (bekant genom åtskilliga ekrifter); men Kungen, som hade en religiös tillgifvenhet för Furst Hardenberg, emedan ham tillskref honom bibehållandet af sin krona under Napolean, vägrade att ingå på detta partis önskningar. Hans förbindelse med Grefve Bernstorff uppkom vid Kongressen i Wien. Genom intriger af partiet Wittgenstein Ancillon atnämndes Grefve Bernstorff (af Dansk härkomst och Konungens af Danmark Minister i Berlin) till Preussisk Statsinsinister för utrikes ärenderne. Bernstorff är en af de största feodala magnater i Tyskland. Från denna stund blef Ancillon hela kabinettet; och hans ytterliga ärelystnad såg redan i Grefvens svaga helsa ea stor förboppning att uppstiga till Ministerplatsen, Konungen af Preussen misstror i hög grad både sig sjelf och åndra, och är af en karakter, som försvårar umgänget med honow; han talar icke med sina Miostrar om affärer 3 allting sker genom brefvexling, men med mycken skyndsambet och fullkomligt noggrant. I Preussen fiones blott två personer, som äga hans förtroende, och som vanligen tala med bonom om affarer: den ere är gamle Prins Wittgenstein, och den andre Ancillon, Denne senere äger också fullkomligt förtroende af Kejsar Nicolaus, som på visst sätt är hans politiska elev, Emerslertid är Ancillons pohtik helt och hållet Tysk, och närmar sig derigenom Österrike, som länge buiit den Kejserliga kronans. Ancillon anses såsom en fullkomligt hederlig man, och ur stånd att låta besticka öva