Article Image
Rioja ty det 0lörda silvret måste ntgora ett öfverskott af utländska fordringar, (elle, ock strömmar det genast uti igen) och någo: wvexelbrist ellev förhöjd kurs kan således ej derigenom orsakas. Annorlunda var förhål landet med Bankosedlarne efter år 1809. Ty dels visste man, att valuta för dem ej fann i Banken och mången sökte derföre att realisera dem i utländskt mynt, dels steg det inbemska varupriset, imporlen och vexelbehofvet ökade sig. Efter ett noggrant öfvervägande af alla omständigheter, ha vi ej funnit någon annan verkelig betänklighet vid att när gom hälst övpna Bankoluckan till vexling — än de hos mången rådande origtiga begrepp och farhågor för realisationens företagande. Banken behöliver icke mera sSilfver utan mera Kredit. Det vill säga: man måste i allmänhet fatta mera förtroende för den suake:nas ordning som är på vägen att inträda. Man måste öfvertyga derom, att allt är ärligt menadt och att det ej vidare är något bedrägeri emot nationen som åsyftas: att realisationen verkeligen hvilar på en fast grund så i financielt hänseende som i afseende på lagstiftningen. Det är derföre, som alla konostlade åtgärder för att erhålla Silfver eller nedsatta berätningen afbehofvet deraf böra undvikas, ty de minska förtroendet i stallet att stärka detsamma. Det är Bankens ställning om måste talaz och det är bufvudsakeligen för att derof göra en framställning som vi fattat pennan, ehuvu vi ej kunnat undgå att äfven fästa våra blicka: på öfriga dermed sammanhang ägande ämnen, Sluteligen få vi, i afseende på realisationsgruvdens förändring ifrån 128 sk. till 144 sk. förklara att vi ej funnit vågonting annat tala för ev sådan förändring än Brukspatronernes momentela förlust; men emot densawma före: kommer: 1:o Att om Konungs och Ständers i laglig ordning fattade beslut göres till intet, sådan! otvifveiaktigt skall minska förtroendet till allt hvad som keslutes och försvaga sambälsbanden. 2:0 Att då Bankens ställning icke påkalar en sådan förändring, så är den orättvis emo! Ionehafvarne af Bankens sedlar. 3:o Ålt genom en sådan förändring en sto: niänvgd Medborgare skulle förlora en del a: deras förmögenhet. 4:o Att då varupriset måste stiga i följd af den förhöjda realisationsgrunden, alla i Bankosedlar bestämda lörer, pensioner, fattigförsörjningsmedel m. m. blifva otillräcklige. 5:0 Att hela Stats-Regleringen sålunda rub-bas och måste på en gång eller efter hand regleras efter den nya myntfoten; och 6:o Att alla skatter slutehgen måste höjas, ty invkomsterne måste rätta sig efter utgifterne. Hvad man tagit med den ena handen måste man återge med den andra. Döme nu hvar och en om hvad som är det

13 december 1832, sida 4

Thumbnail