Om Banken oah Rvealisationen.
Senare Afdeningen).
Då vi na begifva oss till den andra afdel-
ningen, eller frågorne om kursens höjd, han-
delas och näringarnas förbållande till realisa-
tionen , så måste vi för alt göra oss förståd te,
först framställa några satser, hvarpå vi bygga
våra omdömen. De äro ej nya eller af oss
uppfunna,
10 Penningens verkliga wärde utgöres a
det yqvantum vara som derföre i allmänhet
erhålles. Art bar icke är fråga om den för-
ändring 1 varans pris, som orsakas af ökad
tillgång eller behof, eller minskning deruti,
är tydligt; utan man bör taga det jemna för-
håliandet till grund. Om t. ex. en tunna råg
gäller 8 Rir i Bankosedlar, så svarar den e-
mot 3 Rdr i sillver, då renlisationen sker till
123 sk. Skedde den nu till 49 sk. och råg-
tunnan ändå cj gälde mer än 3 Rdr i silfver,
så kande Benkosedelsionehafvairen för sina 8
Rdr få 22 tuovoovor råg i stället för en. Han
hade således vunnit mycket och Landtman-
nen åter förlorat. Galde åter rågtunnan 3
Rdr i slfver, d Vv. s., att ingen subbning :
förmögenheterne egde rum, så vore 3 Rdr i
det ene fallet lika med 8 Rdr i det andra och
penningers verkliga varde detsamma.
2:0 ln öhrad penningemassa utan ökad va-
vumängd verkar till varans stegrande i pris.
Denna sanning är numera så erkänd, att den
ej torde tarfva annat bevis än att åberopa den
föregående satsen. Realisation af peoningen,
antirgen den består af silfver eller papper,
sker genom rgendoms- elter varelöp och fio-
nas cj flere varor än förut, måste de fördelas
på en större penvingemassa och elt större be-
f) Nödvärdigheten att rötta fortsättningarna.
af det föregående i denna artikel efter ut-.
rymmet i bladet, har tvungit oss alt förän-
dra iodelologen ucval inar kvad vii bör-