al silt ännu i dag skönaste. och ärofullaste
arbete: hans afhandling i den politiska eko-
nomien , hvaraf tryckningen börjades år 1803.
Uti detta arbete uppställas principerna för
den sanna friheten, byggda på förnuftets all-
makt: Regeringarna betraktas och bedömas
der icke under någon annan synpunkt, än de-
ras förhållande till medborgarnes lycka, och
berömmas endast för det verkliga goda de kun-
na göra menskligheten,
Detta verk hade ännu ett fel; det var skrif-
vet med den sällsynta tydligheten af ett för-
stånd, som utan förvirring fattar sakernas rät-
ta sammanhang och förvånar Läsaren genom
sjelfva enkelheten i framställningen.
Detta var första gåvgen som Adam Smiths
vetenskap gjordes begriplig för allas fatt-
ningsgålfva och framställdes i en metodisk
ordning, som sjelfve den ryktbare Författaren
af-arbetet om nationernas rikedom icke hade
kunnat hinna. Flera misstag af denna odöd-
lige skriftställare rättades; flera ofullständiga
theorier om kapitalerna, om handeln samt om
rikedomarnas fördelning och förtäring, fullän-
dades af Say.
Denna klassiska afbardling gjorde dock un-
der Kejsare-regeringen ebdast tysta framsteg;
den spridde sig, såsom sanningen alltid gör uv-
der ensåldsregeringar, obemärkt; men utom
Frankrike, i länder hvarest tankan var fi,
erhöll den innan korrt en ryktbarhet, som allt-
sedan har växt med tiden.
Under restaurationen efter Bourbonernes å-
terkomst, stadnade Say icke i overksamhet.
Han utgaf efterhand en afhancling om kana-
ler och deras inflytande på den nationella väl-
mågav; nya och träffande anmärkningar om
Nngland och Engelsmännen; ett ännu märk-
värdigare arbete, under tireln: En liten bok,
innehållande några betraktelser om samhället;
samt den kända Catechesen i statshushållnings--
läran, uppställd 1 frågor och svar, för att gö-
ra en mängd nyttiga sanningar ännu fattli-
gare.
Icke nöjd med denna framgång, följde Say
uppmärksamt utvecklingen af sin favorit-ve-
tenskap hos de nationer som odlade den med
mesta framgång, han granskade en mängd
nya arbeten, utgifna af de utmärktaste förfat-
ie:e I England, Tyskland, Sehweitz och IMHa-
lien, och meddelade sina anmärkningar, antin-
gen i Tilskrviften Revue Encyclopedigque elle:
i form af noter med hvilka han riktat öfver-
sättningar från deras arbeten. Det är på det-
tå såll som han tid efter annan mätt sina
krafter med Ricardo, Malthus, Sismondi m. fl.
år 1820 utgaf han serslildt sina bref till
Muoltiuis, en författare som hade blifvit rykt-
har genom sina skrifter om fölrökningen,
hvarest ämnet var ett utreda orsaken till det
förfall som träffade Engelska handeln vid å-
tergången fån kries- till fredstillståndet.
Denna polemik kastade en ny dager öfver
de invecklade förhållanden, af hvilka nationer-
pas välmåga eller fattigdom beror.
År 19820 började Say utt. Conservatoire des
arts et metters , tillsammans med åtskilliga
ee pre he oo Pa