al silt ännu i dag skönaste. och ärofullaste arbete: hans afhandling i den politiska ekonomien , hvaraf tryckningen börjades år 1803. Uti detta arbete uppställas principerna för den sanna friheten, byggda på förnuftets allmakt: Regeringarna betraktas och bedömas der icke under någon annan synpunkt, än deras förhållande till medborgarnes lycka, och berömmas endast för det verkliga goda de kunna göra menskligheten, Detta verk hade ännu ett fel; det var skrifvet med den sällsynta tydligheten af ett förstånd, som utan förvirring fattar sakernas rätta sammanhang och förvånar Läsaren genom sjelfva enkelheten i framställningen. Detta var första gåvgen som Adam Smiths vetenskap gjordes begriplig för allas fattningsgålfva och framställdes i en metodisk ordning, som sjelfve den ryktbare Författaren af-arbetet om nationernas rikedom icke hade kunnat hinna. Flera misstag af denna odödlige skriftställare rättades; flera ofullständiga theorier om kapitalerna, om handeln samt om rikedomarnas fördelning och förtäring, fulländades af Say. Denna klassiska afbardling gjorde dock under Kejsare-regeringen ebdast tysta framsteg; den spridde sig, såsom sanningen alltid gör uvder ensåldsregeringar, obemärkt; men utom Frankrike, i länder hvarest tankan var fi, erhöll den innan korrt en ryktbarhet, som alltsedan har växt med tiden. Under restaurationen efter Bourbonernes återkomst, stadnade Say icke i overksamhet. Han utgaf efterhand en afhancling om kanaler och deras inflytande på den nationella välmågav; nya och träffande anmärkningar om Nngland och Engelsmännen; ett ännu märkvärdigare arbete, under tireln: En liten bok, innehållande några betraktelser om samhället; samt den kända Catechesen i statshushållnings-läran, uppställd 1 frågor och svar, för att göra en mängd nyttiga sanningar ännu fattligare. Icke nöjd med denna framgång, följde Say uppmärksamt utvecklingen af sin favorit-vetenskap hos de nationer som odlade den med mesta framgång, han granskade en mängd nya arbeten, utgifna af de utmärktaste förfatie:e I England, Tyskland, Sehweitz och IMHalien, och meddelade sina anmärkningar, antingen i Tilskrviften Revue Encyclopedigque elle: i form af noter med hvilka han riktat öfversättningar från deras arbeten. Det är på dettå såll som han tid efter annan mätt sina krafter med Ricardo, Malthus, Sismondi m. fl. år 1820 utgaf han serslildt sina bref till Muoltiuis, en författare som hade blifvit rykthar genom sina skrifter om fölrökningen, hvarest ämnet var ett utreda orsaken till det förfall som träffade Engelska handeln vid återgången fån kriestill fredstillståndet. Denna polemik kastade en ny dager öfver de invecklade förhållanden, af hvilka nationerpas välmåga eller fattigdom beror. År 19820 började Say utt. Conservatoire des arts et metters , tillsammans med åtskilliga ee pre he oo Pa