depsiuwmge satser den vidtomfatltande, svår-
sgruodade vetenskap, hvaråt ban egnat en
ek Iefvads studier, och den rastlösa verksam-
weten af on sällsynt. arbetsförmåga, Hufvud-
iuvnan af de politiska nyheterna är, följande:
BELGtin och Hortano.
Den 17 November vid middagstiden inryck-
e ev afdelniog af Franska armten med gene-
alerne TigurBto Sebastiani och Harlet uti
shent, Hö gqvarteret är i Meccheln (Malines).
Jen 17 intågade Franska Avantgardet, under
lertigens af Orleans och hans broder Hertigens
Så Nemaurs befäl i Briässel, Hertigen al El-
hingen, I, d. Löjtvant vid Kongl. Svea Ar-
iHeris egemente och Ordonnans-officer hos H.
. H. KionPrins sep, tjenstgör nu såsom Adju-
ant hos Hertigen af Orlcans, och Hertigen af
strien, son af afl. Marskalken, Hertigen af
ktrien (Bessities) är anställd i samma egenskap
os Marskalk Cerard.
Vid Franska armeens inryekande i Brissel
af Krigsministern General Evain ut en Ge-
eralordres till Belgiska armen, hvari del
land annat heter: Hollands evvisa vägran
tt diaga sina troppar tillhata inom det ge-
vit som blifvit detsamna förbehållet, var en
ortfarande utöfning af ficndtUigheter mot de
em makterne. Mot denna slutmening bar
ngelska Ministern, Adair, offreielt prote-
terat med förklaring, att det vore skillnad
nellan tvingande åtgärder och krig, samt al
Zngland alldeles icke vore i krig med. ol-
and. — En Engelsk Öfverste, vid namn Ca-
vadoc, har anländt till Franska lägret, för
att i exsenskap af Engelsk Kommissarie åtfölja
Iaiskalk GeErards höggvarter. — UtrvitesMi-
vistern, General. Goblet, har inför Kamaren
.edogjort för ministöens politiska system, ceh
hans tal skall blifvit ganska väl mottaget. I
al mänklet anses gifvet, alt det moderata par-
tiet har Öfvervigten inom representationen,
hvilket ock den af de ultraliberala. afskydde
d. Justitieministern Rackems val till Ka-
marens Piesident tycks utvisa.
E Zflolland fortfar den krigiska ardan att
högt yttra sig, åtminstone i orden. Vid en i
Paag. tällen stor konselj, till hvilken äfven
Borgmästaren i Amsterdam var kal!ad, före-
lade Konuvgen de församlade tre frågor: 1:0
Skall Antwerpen utrvrymmas? 2:0 Skalk de Al-
Jierades blokad anses såsom en. krigsförklaring?
3:0 Skola Holländska tvopparne inrycka i Bel-
gien? Första frågar besvarades enbälligt med
Nej; den andra besvärades likaså; da ck var
härvid en temligt stark martialiskt sinnad mi-
noritet. Den tredje afgjordes ock nekande
med långt större majoritet, och i trots al
den: krigiske Piiosens af Oranien envisa yr-
kande på motsalsen. — Rykten äro. I omlopp
om sjöträffningar som egt rum mellan Holländ-
ska krigsskepp och de allierades örlogsfartyg,
och man till och med uppgifver namnen på ell
eller annat af dessa sistnämnde, som skulle blifvit
gaget af Hollända:ne; men då dyhka uppgifter
stå i uppenbar strid med de beslut, som fa!-
tats i den här ofvan omnäninde stora konsel-
jen. tyckas de, åtminstone till en början, böra