depsiuwmge satser den vidtomfatltande, svårsgruodade vetenskap, hvaråt ban egnat en ek Iefvads studier, och den rastlösa verksamweten af on sällsynt. arbetsförmåga, Hufvudiuvnan af de politiska nyheterna är, följande: BELGtin och Hortano. Den 17 November vid middagstiden inrycke ev afdelniog af Franska armten med genealerne TigurBto Sebastiani och Harlet uti shent, Hö gqvarteret är i Meccheln (Malines). Jen 17 intågade Franska Avantgardet, under lertigens af Orleans och hans broder Hertigens Så Nemaurs befäl i Briässel, Hertigen al Elhingen, I, d. Löjtvant vid Kongl. Svea AriHeris egemente och Ordonnans-officer hos H. . H. KionPrins sep, tjenstgör nu såsom Adjuant hos Hertigen af Orlcans, och Hertigen af strien, son af afl. Marskalken, Hertigen af ktrien (Bessities) är anställd i samma egenskap os Marskalk Cerard. Vid Franska armeens inryekande i Brissel af Krigsministern General Evain ut en Geeralordres till Belgiska armen, hvari del land annat heter: Hollands evvisa vägran tt diaga sina troppar tillhata inom det gevit som blifvit detsamna förbehållet, var en ortfarande utöfning af ficndtUigheter mot de em makterne. Mot denna slutmening bar ngelska Ministern, Adair, offreielt proteterat med förklaring, att det vore skillnad nellan tvingande åtgärder och krig, samt al Zngland alldeles icke vore i krig med. oland. — En Engelsk Öfverste, vid namn Cavadoc, har anländt till Franska lägret, för att i exsenskap af Engelsk Kommissarie åtfölja Iaiskalk GeErards höggvarter. — UtrvitesMivistern, General. Goblet, har inför Kamaren .edogjort för ministöens politiska system, ceh hans tal skall blifvit ganska väl mottaget. I al mänklet anses gifvet, alt det moderata partiet har Öfvervigten inom representationen, hvilket ock den af de ultraliberala. afskydde d. Justitieministern Rackems val till Kamarens Piesident tycks utvisa. E Zflolland fortfar den krigiska ardan att högt yttra sig, åtminstone i orden. Vid en i Paag. tällen stor konselj, till hvilken äfven Borgmästaren i Amsterdam var kal!ad, förelade Konuvgen de församlade tre frågor: 1:0 Skall Antwerpen utrvrymmas? 2:0 Skalk de AlJierades blokad anses såsom en. krigsförklaring? 3:0 Skola Holländska tvopparne inrycka i Belgien? Första frågar besvarades enbälligt med Nej; den andra besvärades likaså; da ck var härvid en temligt stark martialiskt sinnad minoritet. Den tredje afgjordes ock nekande med långt större majoritet, och i trots al den: krigiske Piiosens af Oranien envisa yrkande på motsalsen. — Rykten äro. I omlopp om sjöträffningar som egt rum mellan Holländska krigsskepp och de allierades örlogsfartyg, och man till och med uppgifver namnen på ell eller annat af dessa sistnämnde, som skulle blifvit gaget af Hollända:ne; men då dyhka uppgifter stå i uppenbar strid med de beslut, som fa!tats i den här ofvan omnäninde stora konseljen. tyckas de, åtminstone till en början, böra