Of oo PE FOMI MPV gg MP fyr MALM?)
dygd, rättskaffenbet och verklig ära utesöto
allt menskligt, som ej var lånvadt af Gudom-
lisheten. Några ord lyckligt begagnade, an-
gående denna gränslösa kärlek, hade utan tvif-
vel i de vackra snillets och bjertats utgjutel-
ser, som i Sverige flödat Sön Sunnan till
Nordan, gjort ett lika behagligt, som rörande
intryck. Ins, bekänner, alt han med en smöärt-
sam känsla funnit Maria Eleonora och hen-
nes innerliga kärlek för sin höge Gemål för-
bigångne, en kärlek, i verkligheten lika ovar-
lig, särdeles vid hof, som föreningen hos en
enda person, hos en Konung af Gustaf Adolts
stora och mångartade egenskaper.
Man har anmärkt, att illuminationen i
Stockholm den 6 November endast sträckt sig
till de Militäre byggnaderne och icke till
Svea Hofhätt,; som likväl Gustaf Adolf in-
rättat. Så vida denna anmärkning godkännes,
bade äfven-andra lokaler bordt blifva illumi-
nerade, der publika verk finnas, hvilka haf-
va att lacka den store fosterländske konungen
för sip första upprinnelse, såsom Kansli-
Krigs-- Kammar- och Bergs-Collegierne.: Vis-
serligenu har man i allmänhet hittills ej rik-
tigt vppfattat Gustaf- Adolfs individualit.
Man har i honom egentligen hyllat kiigarenv
och segraren. Han -sjelt ärade visserligen
KrigsStåhdet; hvars första prydnad hän var,
men icke såsom en angenäm - lyx-artikel, ic-
ke med förevrädesrätt framför ndra, för Fä-
derneslandet vyttiga verk och inrättningar,
hvilkas skapare till större deten han var, u-
tan, såsom upulyst Statsman, för det Krigs-
Ståndet genom sina bragder befästade landets
fördelar och uppeböll dess anseende och in-
flytelse och, lika med Civila stiftelser, utgjorde
en nödvändig del af det stora bela, hvar
han sjelf var själen. Med kriget hade han
ett högre syfte, än fåfängan af ett rykte el-
ler en onyttig eröfring. Kriget var ej heller
för honom ändamål, utan medel och med ett
slags förakt benämnde han Tilly blott för
soldat. Med menniskoblod ville han lösa
endast mensklighetens dyrbaraste rättigheter:
sam vetsfrihet och politisk frihet, mot hvilka
nutidens Regenter i stället synas i allmänhet.
fiendtligt sinnade. Om med illuminationen
af de Militäre byggnaderne hans predilection
för krigsyrket velat utmärkas, har man såle-
des haft orätt; ty hans känsla var lika varm
för allt hvad som ledde till fäderneslandets
båtnad, hvarom historien bär de ojäfaktigaste
vittnesbörd. Ins. tror ock att ev tillfällighet
och lokalens beskaffenhet. föranvledt, att of-
vannämnde framför andra publika byggnader
vid det högtidliga tillfället blifvit upplysta
och decorerade.
Hvarje Svensk, som förstår uppfatta det
anna sköna, har utan tvifvel med interesse
äst berättelsen om Sekular-festens fuande vid
Litzen, en berättelse, som hos afkomlingarne
w Gustaf Adolfs hjeltetolk påkallat tack:am-
ret mot deras Tyska Protestantiska Bröder
och den Regering, hvars Hberalitet tillåtit
Jenna hevrliga fest. Inom Ryssland bafva
Dorpts Universitet och Åbo HefRät att tac-
— -L mon