till omkring 13 Rdr B:co för de förlagstager-
de Bruksegarne. Följden häraf blir naturlig!-
vis jernhandteringens undergång, nära nog.
Men, frågar man, hvilka medel kunna upp-
hjelpa Svenska jernhandteringen? Derpå svarasz
1:o Fritt smide, utan annan afgift för öl-
versmidet än utgående tull, för allajStångjerss-
verk med undantag af de såkallade Berzs-
manshärdarne. Vid ordet: fritt smide, för-
skräckes val mången af gamla tiden; men hvad
är orimligare, än att man vid en verkstad icke
skall få tillverka så mycket som medhinnas kan?
Säkerligen säger man: att om fritt smide med fs,
så förstördesinnom kort våra skogar: men deryvid
anmärkes? I:o att vid ett väl stäldt smide, -å
åtgår ej mer kol för en hammare med 2:ne härdar
till 1000 å 1100 Skeppunds utsmidning, än till
350 Skeppund; och 2:o0 att der det ej hushål-
las med skogen efter någon slags ordning, upp-
står brist förr eller sednare i alla fall.
Uti sjelfva föreskriften att hålla tullverknin-
gen inom en viss gläns, ligger ett hinder till
näringens förbättring.
2:0 Upphöerande af de såkallade Bergslags-
privilegierne, med thy åtföljande skyldigheter
och rättigheter. Härigenom blefve tackjerns-
blåsningarne, både i vetenskapligt och econo-
miskt bänseende bättre bedrifnve; i vetenskap-
ligt, derföre att, då färre, men derjemte upp-
lystare masugnsegare fingo bedrifva blåsnin-
garne, begagnade de likartade malmer ock
jemnare Materialer, hvarigenom ett hättre tack-
jern tillverkades; och i ekonomiskt hänseende
derföre, att de masugnar, som då komma att
hållas i gång, blåste vida längre, än nu sker,
hvaraf stor kolbesparing uppkom.
3:o. En föresatts hos alla Sveriges Bruksegare, att
söka tillverka ett godt jern; ty, oagtadt det nuva-
rande låga jernprisct, är det ändå, blott genom bi-
behålland:, af Svenska jernets företräde framför andra
länders jern, som afsättningen deraf kan påråknas
med säkerhet i tidens längd.
4:o. Ett bestämdt mynt, grundadt på de kursför-
hållanden de der egt rum under loppet af realisa-
tions-året. Myntet en gång bestämdt, dröjer det
icke länge innan kreditväsendet äfven blir ordnadt,
och, i sammanhang dermed, nedgår räntan, då så vält
inom jernhandteringen, som inom alla andra näria-
gar, blir nytt lif och ökad rörelse; ty penningen år
modren till all industri. Der penningen är Ayrköpt
och krediten ej är ordnad, der ligga ock närvingarne
i träde. Alt vi föga förstå oss på att begagna kre-
diten bär i landet bevisas deraf, alt vit. ex. ieke
ännu ha lärt oss att draga vexlar på 2 å 3 månaders
sigt på våra större handelshus. Kanske är det dock
förnämligast den namnkunniga Svenska afundsjukan,
som hittills lagt hinder häremot.
Alskare af alla lagenliga förbä!t-
ringar inom vårt Sy. samhälle.