upplyst, så alt men ej något nrogare kan ur-
skilja Gudens anletsdrag: Uti Chine deremot
kallas Gudea Foes prester för Bonzer, och
desse: tillbedja sin Gud under flera olika: slags
djurs skepnader, såsom en drakes, en spas, eh
elefants;m, mi, föregifvandeatt Gudens själ,
ihnön den blef follt-Gudomlig, swcecessivt haft
sitt säte uti dylika djur. -Desse Bovzer Be-
dråga det okunniga folket medelst: de: mest
erofva bedrägerier, ochtillnarra sig icke al-
iennstett utomordentligt anseende, utan äf-
ven betydliga gåfvor af den lättrogna pö-
beln, De efterströfya: uti deras yttre etrstor
beligbet, och underkasta sig ofta: verkligen
otroliga plågor och sjelfförsskelser, hvilka-de
utstå med ett dörvårmsh te möd, blott för att
devigenem ännu utera öka deras önseenile
bland böopen. Återhållsamhet och alla kötts-
iga.begärelsers korsfästande tyckas utgöro
le enda törtmälen för deras tonker och :-be-
nödanden;y men i sjelfva verket öfverlemita
te sig bemhigbet åt alla laster, äfven de mest
fikyvärda. Några plåga sig medelst tjocka
vinkedjor, somdåe fästa på-halsen och på benen,
eh hvilka! der med-mycked möda släpa efter
ig, vidhvaje steg: som de: göra stötte och
orgåde Andrea bukea hufvudet det mesta
le orka vd en stor sten, för: att väcka fol-.
ets medlidande. och. beveka det till: allimo-
orsogifvande Någe åvuti en besvärlig
tällgivg. ot Here a DC låta folket bära vill!
ig altas ad ide beköfvez andra låta bäva sig!
if en väl tillloatem kista, invändigt besatt
med oenistor mängd: vassa spikar, ockropa
ill folket: här sitter jag för edra själars vat,
och-skall icke förr utgå, än J köpt afla dessa,
pikar mot en VisK summa Penningar för)
warje? iGenast skyhder det Jä trogne fol-;
tt dit för att banillä spitarna och förlossa
en: stackaren, som lideb för dess skult,
tan att det dervid avardet vingaste bedrägeri, .
amt Wovöde dessa spikar vma ofelbart ver:
ahde medel. emot sälla slags. sjukdomar, och:
2 källa till ymnig välsignelse för hela hu-
Vid cha dessa tillställningar föiegifva:
Unzernealtid, att-de: peboningar, Som gilvas:
eb; OK AE sköla - unvändus - till de-
as efren nytta, utan för ett bygga tefbpel
i Guded Foes äta, bvilken säkerligen icke
kall uroktlåta att vedergälla fäfvärne med
ramgavg tel lycka, i mån af den frikostig-
et som de bevisat honom: Läran om själa-
audringen, elerisjälens öfvergång efter dö-
len uti vardra kroppt, är för Bonzetrna en
oron TR källa till: inkomster. - De påstå
ig Bhämlgen fallkomligt säkert känna de
fiidnes tillstånd efter döden,och uti hvilka
röpper deras själar tagit sin boring, äfven-
sin ätt de, genom sina böner ho: guden Foöe,
övmå förbättra eller försämra tefta tillstånd
It efter som de vilja, De efmålta således
ör slägtingerna (den: aflidnes tilktåvd, så-
omr högst beklogansvördt och nselt, för att
erigenofmt förgrå dem at. uppoffra så mye-
stpensinger som möjligt, för vtt på sådant
hl så viatsde kusDa, lindra deras olyck:
ga wnhöri ges plå gor; och då Bouzerne er-,
bal PRUCK kk en oo ooo I avn a oo add