mankallande af Cortez, ståndsvis (por esta
mentos), nemligen af adel, prester och
menige man eller borgare, . Såsom princip
i detta afseende kommer ieke den stadga av
följas, som Carl den V:te införde och hans.
efterträdare oafbrutet inkttagit, men hvarige-
nom orternes (Communeros Communer) privi-
legier betydligen inskränktes — hvaröfver ock
det allmänpa missnöjet utbröt i den bekanta,
af Padilla anförda, misslyckade revolutionen —
tHtlan man ärnar återgå ända till 1:53 och åter-
gifva åt provinserna och Konungarikenpa alla
de företrädesrättigheter, hvaraf de då voro iåt-
njutande. I sammanhang härmed komma
åvyo ProvincialStänder att uppstå i Arragonien
och . Catalonien, i Navarra; båda Castilierne,
Galicien och Asturien. Sedan en Cortezför-
samling, efter: nyssanförde principer, blifvit
tillvägabragt, kommer att densamma föreläg-
gas: 10 förnyande och bekräftande för eviga
tider af den urgamla arfslag för Spanska
monarkien, enligt hvilken tillförene 5. Prinses-
sor på olika tider — emellan 1059 och 15:16 —
innebaft Spanska tbronen, med uteslutande af
aflägsnare manlige anförvandter; 2:0 Utkastet:
till en py Konstitution, lämpad efter tidens
behof, och hvarigenom, om den af Cortez an-
togs, Spanien skulle erhålla en Pärskamare
och ett Underhus eller Deputeradekamare,
hvilka tillsammans med Kooungen skulle för
framtiden bilda landets lagstiftande myndig-
beter. Till President i dessa Cortez skulle,
såsom. vi förut omnämnt, den bekante, för
sina talanger utmärkte - Martinez de la Rosa
utses. I Pärskamaren skulle den för sina li-.
berala tänkesätt alltid utmärkte Hertigen af
San: Fernando föra ordet. Ryktet om
alla. dessa förändringar har på fonderne
verkat så fördelaktigt, att de på Madrids
börs, inom 8 dagar stego tio. procent, Drot!-
ningen bjuder till på allt vis att inverka på
opinionen. Två unga lärda hafva bos henne
sökt tillstånd: att få utgifva en politisk litte-
rär tidniog, hvars tendens är lätt att förutse;
de hafva ännu ej, fått bestämd tillåtelse, men
man tror att det beviljas. För sin person
skulle Drottningen. ej hafva tvekat ett ögon-
blick; men det förmadas att samma konsidera-
tioner, somm: vållat uteslutningarne i Ansnesti-
dekretet, beledsagade af det märkvärdiga mot
min önskan, äfven här kommit i fråga, ehu-
;u-man har skäl att hoppas det de ej segra.
Apostolikerne äro. emedlertid icke sysslolö-a,
och hvad vi här äfven anfört om deras oför-
svnthet bekräftas. fullkomligt af följande?
Pe bafva nemligenm utspridt, att Kouun-
gen, som ännu är blek och ftnatt, fast
han. alla dagar visar sig ute, lider af sön-
nessvaghet, och att det är dena som de nya
åtgärderne böra — tilkkvifvas. Under nat-
tens mörker kringsprida Karlisterne der-
jemte proklamationer af den. mest upprörande
beskaffenhet... Helt nyligen hade de i mån-
ga hus I Madrid inkastat en skändlig upp-
maning, hvart de Kongl. Frivillige och. alla
religionens vänner: kallas till vapen Hvarken
Konungen eller Drottningen skonas i denna