HAL HAL ILVIIUTLU 1iULUd AadlladAas3 th FEI KR nl
blik.
Dagligt Allehanda har slagit sig på att för
reläsa den pragmatiska historien. Första fö-
reläsningen är en mustig, politisk och moralisk
själaspis. Om historien lästes på det sättet från
lärostolarna, så skulle auditorierna snart blif-
va för trånga; men sannolikt inträffade det
då äfven, att de flesta historiska Professionerne !
- ingan kort kommo att upphöra, — Som da-
genus ämnen icke äro pressanta, anse vi oss ic-
ke kunna lemna våra Läsa:e något mera inv-
teressant, än ett utdrag af det hufvudsakliga
i denna artikel,
Historien innehåller många nyttiga lärdo-
mar, synnerligen för dem, som hafva staters
öden i sina händer. Vi veta icke, huru histo-
rien studeras af desse höst uppsatte, och vi
tvifla icke, att furstar någon gång underrätta
siz om en hel hop årtal, bataljer, förmälnin-
gar och andra Haupt- und Staats- Actionen.
Men osäkert är, huruvida de mycket reflekte-
ra öfver de ofta obemärkta uppträden och
förhållanden, som ieke kunna komma under
denna benåmning, men som ändock äro rätt
tänkvärda. Vanliga metoden torde vara atl
för furstar framställa stora gerniogar — seg-
rar, freder, upptäekter, stadsanläggningar c.
— såsom exempel att följa, men att deremot
icke befatta sig med det, som äv tråkigt, t, ex.
nationernas lagstiftning, ekonomi c., eller
med det, som är ännu tråkigare, såsom fur-
stars brott och svagheter Bestå dessa brott i
mord och våld, i synnerhet mot krönta ell: r
annars höga personer, så må de passera, så-
som varnande exempel; men innefatta de små-
saker, t. ex, lands och rikes utarmande, natio-
nens demoralisering, eftersättande af dess vig-
tigaste politiska intressen, m. m., då torde de
icke anses värda uppmärksamhet.
Författaren yttrar derefter, huru han skul-
le förklara historien, om det vore hans kall
att undervisa furstar deri, hvarefter han
framtager eh uppsats ur en bundt med di-
verse historiska berättelser. Vi lemna följande
utdrag deraf:
Få så usla regenteribafva funnits, som Carl