da redaktion uppmärksam, Sedan artikelns författare erinrat, att en kraft finves emot tryckfrihetens missbruk i Sverige, icke uti tryckfrihetslagen, utan i en allmän anda, yttrar han: i De som åtagit sig att utveckla och sammanhålla denna allmänna anda, äro publicisterne, och framför allt förvaltarne af den: periodiska pressen, Makten af denna :sednare: har i nyare tider blifvit ofantlig. Ty den bildar: opinionen, eller den andliga, ösynliga föreningen af millioners mening och vilja. Vi bafva sett den i Frankrike störta en Konun-: gadynasti, och i England genomdrifva en förs ändring, mot hvilken alla rikedomens, traditionens ,fördomarnas och politikens makter hade sammansvurit sig. Men också stå i spetsen derför dei dessa länder icke mindre mäktiga krafterna af snillet, kunskaperna, förståndet och fosterlandskänslan. Det är ej der man anfaller personerna när man vill störta sakerna, emedan man väl vet att personverne falla med den sak som burit dem, Det var ej publicisterte, som öfverhöljde antireformisterne med smuts, detta lemnade de åt mobben: Skånska Cörrespondenten hav rätt i hvad han här yttrat om den periodiska pressen i England oeh: Frankrike, så vidt han med anfall på personer: menar endast abfall med smuts eller gatstenar. Är åter fråga on litterära anfall, så har hån misstagit sig, I England och Frankrike ser man dagbladen: — de egentliga organerna för opinionens makt — sällan inlåta sig i några vetenskapliga räsonnementer af mera transscendeot beskaffenhet!, Det är i synnerhet de allmännare. grunddragen, och den mera populäraseller historiska behandlingen af politiska och statistiska ämnen, som ligger.inom deras område, .Men dessa meddelas sällan såsom nakna satser eller abstrakta räsonementer;. de: personifieras, att vi så må säga, uti de män som innehafvaxmakten Dessa följas ifrån morgonen till aftonen med oaflåtbg uppmärksamhet; och icke blott deras utgifna författningar och beslut utan bela deras offentliga verksamhet, deras karakter samt: intellektuella och moraliska egenskaper framstallas till allmänt åskådantde och granskniog. Detta stridssätt genom argumenta ad honmines urartar väl icke så sällan till missbruk; men är äå andra sidan af en oberäknelig nytta, emedan det gifver diskussionen öfver alhnänna ämnen en objektivet och en mångskiftande nyansering, som i bög grad ökar intresset för det offentliga hos. mången Läsme, hvilken icke skulle äga tillfälle eller förmåga att följa med en statistisk kalkyl, men deremot gerna vill göra bekantskap med de styrandes historia och grundsalser, . Just ifrån denna egenskap has de Fransyska ch Engelska tidningarna, -tvertemot hvad Skånska Correspondenten yttrat, härrör också det anmärkningsvärda förhållandet, att pluraliteten, här i Sverige är mycket närmare bekant med t. ex. Grefve Sebastiani , än med Hans Exellens Hr Grefve af IPetterstedet och vida hättre känner den kKransvuska To Iooo