vecklades till och med, hvilka förmånliga resultater den Perierska afväpningspolitiken skulle medföra äfven för Sverge, Nå väl! hvilken har sedan fått rätt? De sedermeraförflutna tolf månadernas erfarenhet har visat, att Frankrike och England äro de som blifvit narrade på kuppen; och saken står värre pu än då, endast med den skillnad att Ryssland då ännu var matt efter Polska kriget; Österrike tillräckligt sysselsatt i Italen; det södra Tyskland i en rörelse, som var vådlig för hvarje företog från makternas sida; Holand ännu icke hade sina stridskrafter organiserade, och sjelfva Belgien gerna hade förenats med Frankrike. Alla dessa omständigheter gåfvo avledning der till, att ett fästare språk från den Fransyska Ministårens sida, som yrkades af oppositionen i Depnterade Kamaren, då håde kunnat uträtta, kanske ganska mycket, men åtminstone säkert mer än nu, sedan allting blifvit förändradt till de absoluta kabinetternas fördel. Då hade saken måbända kunnat fredligt afgöras; nu se redan både Frankrike och England, att det är för sent, Dessa båda kabinetter begingo en kardinalbock, då de icke gjorde till första vilkoret och grunden för konferensens åtgärder, samt genom en serskild, för. alla fem makterna ger mensam preliminärkonvention försäkrade sig derom; att hvad de beslöto, äfven borde med godo eller ondo verkställas, ehvad den ena parten, som saken angick, deremot kunde hafva att invända. Hade — för att låna en beryktad storpvar tares uttryck — Lord Grey på sådant sätt först tagit skriftligt af de respektive Monarkerne tr Ryssland och Preussen, och Casimir Perier af Kejsain i Österrike, att de icke skulJe visa någon partiskhet för Konungen af Holland, när det gällde att verkställa hvad de ratificerat, så hade de åtminstone haft rent spel, och Protokollerne hade icke kunnat blifva hälften så många. Nu hafva deremot de absoluta makterna varit finare och slugare än Frankrike och England; de hafva under tiden fått en mera fruktansvärd position; både Soult och Grey inse att saken icke mera kan afgöras utan svärdsegg; och häraf det svåra bekymret. Att förutsäga den slutliga lösniovgen af en knut, som genom de respektive makternas bandlingssätt blifvit så invecklad, är nu mera vågadt än: någonsin. Men utan anspråk på ofelbarhet torde det icke vara för mycket yttradt, att de stora makterne hvarken haft eller bafva något verkligt allvar med den Belgiska sakens biläggande, enligt de grunder Konferensen utstakat; att, då dessa makter alltförväl känna, huru mycket båda Engelska och Fransyska Regeringarne 1 närvarande ögonblick måste frukta ett krig, så behöfva de intet annat än uppskaof, och ideligen uppskof, för att göra alla deras försök för Belgien om intet, och att det är genom en sådan politik som de boppas slutligen bringa saken ända derhän, att t Belgien åter — för en tid — tvingas unSS MER ee 0 II a TT? DH