jo Bum felcsgseorb Des sednare, ehuru, till föl-
je af siva ming aldiga spekulationer och sin
bögst betydlisa förmögenbet, i sjelfva verket
och under hvsrjesstyrelse, alltid en mederat
oppositionskarl, har likväl högt förklarat, att.
militäriska åtgärder i Belgiska frågan. wore en
oundviklig nödvändighet till upprätthållande
af sakernas nu varande ställning inom landet,
och att man icke borde eller kunde under-
handla förrän Antwerpen vore utrymdt. Mi-
nisteren, på detta sätt af sina egra anhängare
bragt i trångmål, tycks ändtligen på fullt allvar
hafva beslutat att sätta tvångsåtgärder i ver-
ket. Men Preussens motsträfvighet och Eng-
lands eviga vacklarde alstra ständigt nytt upp:
skof. Den 22 inträffade depescher från Furst
Falleyrand, hvilka gåfvo anledning till nya
betänkligheter, och följande dagen var det åter
en kurir från Berlin, bvars doökumenter gåf-
vo tanken på möjligheten af ett allniänt krig
nytt lif, Opposition-bladen tala, allt efter den
nuance de tillhöra, med förbittring eller ironi
em Fravska regeringens ångestfulla sölsimhet,
och vilja alldeles icke tro på dess allvarsam-
ma uppsåt; de stödja sig härvid bland annat
å den omständighet att, om det verkligen
gällde allvar, så skulle välicke krigsministern,
denne erfarne fältherre, just nu hafva, två
månader före den lagliga tiden, hemförlofvat
soldaterne och underofficerarhe af 1824 ås
klass, hvilka bilda regementernas kärna och
härens egentliga styrka, Några af Oppositions-
bladen, som nu efter loflig vana bälva tillbaka
för knutens våldsamma sönderhuggande, hvil-
tet de förut så ofta oeh högljudt påkallat,
göra det doktrinära kabinettet uppmärksamt
på det grufliga ansvar, hvarmed de äro nåra
att belasta sig och Frankrike. Om Franska
hären, söga de, inrycker i Belgien, har den
blott två val: vånära eller krig; vanära, om
den på Preussens befallning återvänder i sina
qvarter, innan Belgiska frågan blifvit defivi-
tivt och tillfredsställande uppgjord — men
vanärans bana är Fransmannen obekant —
krig således, så vida, — och det bör icke be-
tviflas— Fransmanren ej låter skrämma sig af
hot, Så bedömmes förhållandet af le Temps,
den der uppfordrar Ministrarne, att bevisa
Frankrike, det kriget är nödvändigt, men i
svnnerhbet att icke längre orda om fredliga
lagrar eller bedraga sig sjelf i afseende på följ-
derne af sin politik; framför allt uppmanas de
att nedlägga sina emlheten; ty ett krig kunna
de väl föranleda, icke leda; det fordrades nem-
ligen namn och personer, som icke söndrat sitt
intresse från Julirevolutionen, för att i farans
stund ingifva nationen den elektriska kraft,
som så vigtiga förhållanden påkalla.
De ministetiella bladen iakttaga antingen
den djupaste tystnad, eller insvepa siva i alla
fall ganska försigtiga yttranden uti högst gåt-
lika uttryck. Hvad nu utgången än må blif-
va, så mycket är säkert ått det ingalunda
PC no fö karedande anstalter å Franska sidan.