verka Vill sitt Rikes fördel. Uti Rådet, der hufvudmännen för. dessa stridigheter funnos, bade Ko: navgen blott tvänne röster och hvarje Rådsherr: ena röst i kraft af den antagna constitutionen, Der före återtog Konung Gustaf den Tredje en utvid gad Konungamakt, för att kunna tillintetgöra dessa alridigheter. De dämpades väl äfven till sin yttre häftigbet, men lågo Tikväl länge och glöddetndåer askan. Hans son, Gustaf den fjerde Adolph, missbrukade åter den af sin fader utvidgade Konungamakten. Genom en nåstan otrolig envishet att vilja besegra oöfvervinnerliga svårigheter, invecklade han Riket uti olyckliga krig, hvarigenom en af Rikets hufvuddelar, Finland, förlorades, Hvyar och en af eder, mine värde byöder, kommer troligen ännu med grämelse ihog så väl den af honom påbjudna stora krigsgärden, som buru illa landets ungdom behandlades, då den, und r namn af landtvärn, släpades ifrån den ena riksgränsn till den andra, snart sagdt naken och utsvuliun. Den af skråck och öfvertro intagna Konungen väntade nästan, det Gud, geuom ett underverk, skulle skaffa dem kläder ech föda, Men som Gud icke förlänar sina gåfvor i någon annan ordning, än den haps vishet en gång föreskrifvit, så dogo flera tusende af dessa ynglingar, såsom flugor, och begrafdes Ii stora hopar, såsom på ett slagfält. Genom sin oböjliga ) envishet hade Konunrgenr utan tvifvet störtat Riket i utländsk träldom, om han icke i tid blifvit afsatt ifrån regeringen. Men detta skedde lyckligt, och den efterträdande Konungen samt de församlade ständerna uppsatte och statfästade vissa skrifteliga statsfördrag, som kallas evunsdlagar. Genom dessa grundlagar, som bade till ändamål att förena Konungamaktens helgd och verkningsförmåga med hela folkets lagbundna frihet, och som medförde rättighet för folket att endast kunna beskattas af egna ombud, har vårt fädernesland blifvit cn fullkomligt constitutionel stat. I veten det, minc bröder, att dessa nu gällande grundlagar äro Frra. är 0