verka Vill sitt Rikes fördel. Uti Rådet, der huf-
vudmännen för. dessa stridigheter funnos, bade Ko:
navgen blott tvänne röster och hvarje Rådsherr:
ena röst i kraft af den antagna constitutionen, Der
före återtog Konung Gustaf den Tredje en utvid
gad Konungamakt, för att kunna tillintetgöra des-
sa alridigheter. De dämpades väl äfven till sin
yttre häftigbet, men lågo Tikväl länge och glöddetn-
dåer askan. Hans son, Gustaf den fjerde Adolph,
missbrukade åter den af sin fader utvidgade Konun-
gamakten. Genom en nåstan otrolig envishet att vilja
besegra oöfvervinnerliga svårigheter, invecklade han
Riket uti olyckliga krig, hvarigenom en af Ri-
kets hufvuddelar, Finland, förlorades, Hvyar och en
af eder, mine värde byöder, kommer troligen ännu
med grämelse ihog så väl den af honom påbjudna
stora krigsgärden, som buru illa landets ungdom be-
handlades, då den, und r namn af landtvärn, släpa-
des ifrån den ena riksgränsn till den andra, snart
sagdt naken och utsvuliun. Den af skråck och öf-
vertro intagna Konungen väntade nästan, det Gud,
geuom ett underverk, skulle skaffa dem kläder ech
föda, Men som Gud icke förlänar sina gåfvor i nå-
gon annan ordning, än den haps vishet en gång fö-
reskrifvit, så dogo flera tusende af dessa ynglingar,
såsom flugor, och begrafdes Ii stora hopar, såsom på
ett slagfält. Genom sin oböjliga ) envishet hade Ko-
nunrgenr utan tvifvet störtat Riket i utländsk träldom,
om han icke i tid blifvit afsatt ifrån regeringen.
Men detta skedde lyckligt, och den efterträdande
Konungen samt de församlade ständerna uppsatte och
statfästade vissa skrifteliga statsfördrag, som kallas
evunsdlagar. Genom dessa grundlagar, som bade till
ändamål att förena Konungamaktens helgd och verk-
ningsförmåga med hela folkets lagbundna frihet, och
som medförde rättighet för folket att endast kunna
beskattas af egna ombud, har vårt fädernesland blif-
vit cn fullkomligt constitutionel stat. I veten det,
minc bröder, att dessa nu gällande grundlagar äro
Frra. är 0