(Forts, f; Supplementet 43 d. 27 Okt); Bland enskilta högtidligheter firas brölloppen uti China med den största prakt. . Vanligen få icke de båda interesserade parterpa se hvarandra förrän på sjelfva bröllopsdagen, och hvad som. skulle förefalla -minst troligt, vanligen lyckas dylika förmälvingar på måfå, så att äktenskepsskillnader! uti China vida mera sällan förekomma än uti Enropa, der bvar och en bar frihet att fritt få välja, och likväl ofta nog väljer så illa att man: snärt ångrar sitt val. Uti China åter är det ålltid föräldrarne eller några endra: släögtingar eller vänber, bvilka sinsemellan först öfverenskomma om ett pars förening, och denna öfverenskommelse bekräftas merendels med ömsesidiga skänker, Kärleken :som annorstädes spelar en så stor roll, och åstadkommer så mycken sällbet, men äfven: så mycken.sorg och så talrika: bekymmer, är utiChina näs stav helt och hållet ev okänd sak. En flicka medför alldrig någon hemgift åt sin men; tvärtom måste denne på visst satt köpa sin hustru, då, utom en viss summa penningar, som måste erläggas före giftermålet, han ofta nödgas gifva presenter af. .mångfalldigt större värde, än de som han får emotiaga, Som det dock ofta kon inträffa, ett mången icke har råd attigöra. så stera omkostnader, men lagarna likväl uttryckligen ålägga hvarje man såsom en skyldighet, att ipom en viss ålder inträda uti äktenskep, så eger han tillstånd, btt gå wvill.det allmänna bitttebaroshu: set, der fattiga, fuders och :moderlösa barn uppfödas, och der välja sig :en flicka efter eget godifinnande, bvilket sällan nekas, så vida mannen ej gjort sig känd för lättja ech ett dåligt uppförande, På: sådant sätt kan han icke allenast spara vig ömkostnaderna för ett köpa en hustru, utan bar äfven tillfälle att utse den, med: bvilken han tror si tunna lefva lyckligast. I alla andra fall få, som sagt är, de hegge förlofvade icke :se hvarandra, förr än gifter målskontraktet, blifvit bebörigen afslutedt emellan : då tvenne slägterba cch de nödvändiga stänkerna på ömse sidor blifvit aflemnade, Först på sjeltva brölloppsdagen föres: fästmön till sin tillkommande äkta man, med stor ståt, och åtföljd af ett telrikt följe af slägtingar och betjening, af hvilka somlige äro till häst, andra till fots, några härande vapen, eller spelande på instrumenter, andra förande rökelsekar och facklor äfven midt på ljusa dagen, slutligen andra, som bära brudens saker och de skänker hon medför. Om hon är dotter till en förnäm och rik man, bäres hon på axlarna af 12 starka karlar uti en praktfull bärstol, Hela tåget är med ett ord utrustadt med den största möjliga lyx, och på sådanj sätt bär det af ifrån biudens fors bus till hennes Hhya mans, Denne, klädd uti sina bästa och dyrbaraste kläder, samt omgifven af ett lika stort antal af slägtingar och bekanta; afvaktar sin kruds ankomst utanför porten, der han emottaser henne. Då tåcet a2nländi