tie elle ut natvaranadat, att Inner ventlionen IL
lands vore oåterkalleligen beslutad, och att
ban af ingenting. skulle låta sig, förhindras.
att nedlägganr nycklarne till :Antwerpens-Cita-
dell-på --Deputerade--Kamarens byrå: samma
dag sessionen öppnades.. Att vår regering på
fullt ällvar vill interventionen, kan väl också.
svårligen. betviflas, och de stora tropprörel
serna vid Norre gränsen: antyda ett snart in--
ryckande. På de sistå dågsroa här man åter
ganska mycket talat om Hertigens, Krooprin:
sens .afresa till Brässel-oeh, Marskalk :Gerards
återvändande still armeen, uvwder: det avdra:
påstodo att Marskalken af ew ny Getieral en
Cnef blifvit efterträdd i befälet, Maw betvif-
lar här ännu gabska mycket de tre hofvens
bifall och Brittiska. Kabinettets (torde kanske
böra svarare: heta: Brittiska :Camarillans) be-
redvillighet: att understödja oss;
Det försäkras att Prins Talleyrand skrifvit
hem och: beklagat: sig, att vid återkomsten:
till London hafva funnit sakerne mera in-
vecklade än nånsin. . Evigheten. inom konfe-
rensen löper med hvarje dag ny fara, och om
Marskalk Soult vili göra sin åsigt gällande,
hvartill han svart sagdt är moraliskt tvungen,
för att ej efter så kategoriska yttranden
blottställa sig för allmänna åtlöjet, så får han.
bereda sig på en håtd kamp med sina Kolle-
ger. Något afgörande niåste i alla fall snart
ske; ty såsom. opinionen nu är, kan Ministö-
ren, om den ej genom någon eklatant och
lyckad handling stämmer om den, högst på-
räkna 160 röster i Kamaren, hvilket ej är
stort mer än en tredjedel af dess personal,
och bland dessa 160 är man till och med
icke fullt säker på alla. I dag äro tre val-
koltegier: offentligen kallade att sammanträda
till val af nya deputerade efter de tre nya
Pärerne, Gerard, Giraud de VÄAin och Ber-
tin de Vaux, Ministrarne Guizöt, Håämann
och. Thiers skola jemväl, enligt lagen, under-
kastas nytt val, och genom två nyligen skedde
dödsfall äro ytterligare ett par vakanser i de-
puterade-kamaren, följaktligen inalles 38 val.
Ministören ger sig all upptänklig möda att
genomdrifva dem efter sin önskan. Mycket
beror på, om de afgående representanterne
(Guizöt, Himann, Thiersy blifva omvalda.
Med det stora inflytande söm allmänt tiller-
kännes dessa talavgfulla män, hvilka ensamme
uppväga mångdubbelt det antal iöster de för
sina personer representera och lätt kunva stämma
om en står del af Kamaren, gjorde det ett
djupt intryck, om en ,enda af. dem misslycka-
des hos valmävnenp. Man är icke alldeles sä-
ker på, huruvida icke Ministrarne i värsta fal-
let vilja försöka Kammarens upplösning. Denna
förmodan bekräftas af åtskillige omständighe-
ter: medelst förordningen af den 12 Oktober
bade Handelsministern fått valärendena sig
uiblagneg likväl äro de här ofvannämnde val-
lörardningarne undertecknade Thiers Denne
når säledes behbåltit denna detalj så väl som
hemliga fongderne, Tryckpress- och Bokhan-
lels-polisen ; men en dylik fördelning antyde:
ippenhart afsigten, att, om så påfordras, in-)