ningår och råd mera värma och lif, och lörjungens genom så många års erfarenhet styrkta förtroende och kärlek uppfattar dessa räd mesa alfvarligt och djupt: och så bildar sig detta ömeesidiga förhållande, som vid dea slutliga upplösningen, eller flyttningen till högre läroverk , låter både lärare och lärjunge känna, att de icke mer voro hvarandra likgiltiga. Biland ambulatoriska metodens öfriga företräden faller straxt 1 ögat: att cudast på detta sätt skolan kan blifva ett organiskt sammanhängande helt. En Trivialskola enligt klassläsningen är och kan ej blifva annat än 4 särskilta skolor, stående bredvid elle: öfver hvarandra, men uti bvilka det 1 följe af hvarj: lärar :s särskilt afstängda verkningskrets också ka. följas, och oftast följe alldeles stridiga grundsatser och metoder; en sak, som det med klassläsningen är nästan en omöjlighet att förekomma, — — — — — — — Efter klassläsuingen skall lärjungen utt hvarje kunskapsgren geaomgå fyra häuvder. Buligt nu gällaude: skolordning skall han t. ex. uti latinet lära sig af första läraren deklinationerna och de vreguliers konjugationerna. Af andra läraren verba anomala, partiklarna, samt de första regloxrna. Af tredje läraren; att fullständigt resolyera och skrifva efter de enklare reglorna, och slatligen af Rector in öfvas uti det återstående af grammatiken. Pa samma sätt också med de öfriga läroämnena, — Men huru kao man vänta sig någou euhet, någutsammanhaug uticttsådant undervisnimgssätt? — Ouckligen äger häruti ambulatoviska metoden ett ojemförligt företräde, då,slen sätter läraren uti tiltfäåte att genom wndervisniog för lärjungaraf alla kunskapsgrader erhålia eu klarare öfyersigt af sin vetenskap och dymedelst kun na vid dess meddelande följa ett bestärnvlt system från början till slut. Just detta sist anförda förhälland: måste också vara vida angenämare och mera lifvande för lärarne, än klassläsningen. Huru ofta händer det ej, att en lårare fär sitta 6 å åtta är uti en och samma klass. Det kan ej anuat än vara dödande för det vetenskapliga lifvet, att då enligt klasslösningen beständigt hålla på med samma korta fraginenter. af alla kuaskapsämnen. Enligt nu gällande skolordning, skulle en lärare t. ex. uti andra klassen på sådanl sätt aldrig få läsa uti latinet auanat än de fyra å fem första fältherrarna af Cornelius; uti Grekiskan: endast deklinationerna och första konjugationen; uti aritmetik; multiplication, division och sorter-räkniug: uti geografien: Sverige och Kuropas fysiska beskrifning; o. ss. v. Att nu år ut och år un icke få behandla något annat än dessa afhuggua stumpar af kunskapsämnena -kan ej vara anhat än uttråkande för läraren. Man klagar, att våra skollärare icke utgifva tjenliga läroböcker. De äro wisäktade, Huru bafva de med klassläsningen kunnat få den dertill nödiga öfversigten af sitt kunskapsämne och dess behandling från nybegynnaren ända uppåt till gywnasisten, Det Tänder dem sannerligen tili heder, att de bibehållit något vetenskapligt intresse under en så vetenskapsstympande sysselsättning. Med klassläsning — kan en oduglig lärare antingen skylla lärjungarnas underhaltighet på sin företrädare, eller skyla egen slapphet med de kunskaper samma lärjuugar uti föregående eller efterföljande klass inhämta. Med ambulatoriska metoden är ett sådant förfarande omöjligt. Läraren, som från börjån till slut ensamt sköter sitt ämne, skall också ensam skörda det beröm eler tadel som han förtjenat, En oduglig lärare kan efter ambulatoriska metuden omöjligt dölja eller bibehållä sig. (Slut n. g.)