VV VY PE I VARAR MA MMMM
nettets handlivgar ända hos Konungen. Men
af alla vådor för thronen är denna just den
allra värsta.
Det constitutionella systemet tillägger Kun-
gadömet de skönaste företräden och sådana
som mest af alla tillvinna det folkets kärlek,
Konungen ger nåd, Konungen uttrycker fram-
stegen i allmänna opinionen derigenom att han
alltid väljer sina ministrar inom majwiteten.
Sålunda framträder denna skyddsmakt, detta
envälde som bildar sjelfva culminationspunk-
ten i sambällsordvingen, aldrig vid andra till-
fällen än då dess mellankomst blifver en väl-
gerning för samhället eller individerne, och
det är detta som betryggar den mot opinio-
nens vexlingar. Denna förblifver Konungen
trogen men drar sig tillbaka från dess mini-
strar, Han är främmande för striden och par-
tierne gå honom icke på lifvet.
Oantastlig, då nan blott regerar och icke
sjelf framträder i havdling, delar han i sjelf
va verket ministrarnas ansvarighet då ban de-
lar deras arbeten, Det vore oförnuftigt all
vilja. påstå, det den som handlar icke är an-
svarig för sin handling, eller kan vältra den-
na på någon annans skuldror. Eho som för-
söker att sätta sig emot opinionens rörelse,
ban må vara Kung eller minister, krossas o-
undvikligen af detta mäktiga hjul som aldrig
ryggar tillbaka. Om den gamla Bourbonska
dypastien måst duka underi denna strid, hur
skall det väldå gå med den nya, hyars thron
skåkas af så många vindkast.
Vi hafva aldrig utan förskräckelse kunnat
se Kungzgadömets inblandnivg i administratio-
nens gång. Fordom var Kungadömet en makt,
skiljd. från folkets, en makt som rådde om
sig sjelf, som representerade en samhällsprin-
cip, som kunde säga, såsom Spavuska Konun-
gen ännu i dag skrifver under sina förord-
ningar: Jag, Konuanger.?! Nu för tiden re-
presenterar Konungen nationen; han är något
blott genom nationer, och det finnes i Kouvun-
gadömet ingenting som ej blifvit ditlagdt af
folket, Hvad blir det väl af det, samma
stund det söndrar sig från folket, eller be-
stämmer sig i rak motsats mot nationalvil-
jan, uttryckt hos majoriteten.
Det vore en ganska hotande cmständighet
för Frankrikes lu;n, om man kande förestäl-
la sig att Konungen vill våldföra opinionen
och för hvad pris som helst bibehålla minis-
trar, som ej ega det allmänna förtroendet. Se
der, hva;före med ifver påyrkas en förändring
i administrationen. Provisoi:en förefaller oss
vådligare måhända för Konunsadömet än för
landet.
Ministerens anhängare börja att inse detia.
Den mest lysande organen för denna förlora-
de sak (Debats) yttrade ju för få dagar sedan,
alt majoriteten aldiig kan anses säker, förrän
alla dess olika skiftningar äro representerade i
slyrelsen, Detta var detsamma som en be-
kännelse, alt den nuvarande ministeren ej gör
Jetta, ett erkännande, det något annat be-
och ait en ministeriel modification är