känd sak; mindre allmänt är det måhända, att
Konuvg Ludvig Philip personligen varit
utsatt för rätt skarpa anmärkningar, i anseen-
de till sin begärelse att sjelf blanda sig i ad-
ministrationens gång och agera President i
Conseljen, Le Temp3 innehåller öfver dessa
båda ämnen en artikel, så frimodig men icke
öfvermodig, och så utmärkt af en sann och
träffande logik, uttalad i en verkligt pikant
stil, att vi tro oss här böra meddela den hvar-
jom och enom till behjertande:
Är det väl möjligt för den nuvarande Mi-
visteren att sammankalla Kamrarne? Sedan
mer än tre månader ryggar den för en sådan
nödvändighet, och så länge den ännu eger en
gnista inflytande, skall den ej förmåsatt gripa
an med detta kinkiga ämne Det vore att
unvderskrifva sitt eget afsked; men våra Mini-
strar veta ej att draga sig tillbaka. Endast
öfverlägsne menniskor frukta icke att nedstiga;
då de ej mera hafva glansen af en upphöjd
ställning, äaa de ännu sitt namn och känslan
af en öfverlägsenhet, som ej förgår med utöf-
viogen af någon yttre makt; Men hvad är
väl medelmåttan, när portföljen faller dem ur
händerna? Hvem skall väl minnas ett sådant
namn, då det ej mera står att läsa. med flera
bokstäfver på de första sidorne i Calendern?
Ministeren aktar sig att sammankalla Kam-
rarne, ty Kamrarne skulle kasta Ministören
öfverända. Man måste således modifiera, ånyo
uppsätta eller kullkasta Minsteren om man
vill uppfylla vilkoren för en representativ Sty-
relse. Landets väl vill det, och Kungadömets
väl fordrar det.
Landets väl vill det; ty det skulle vara
förgäfves att vi förjagat en hel ättföljd af
Konunpgar, utkorat en ny dynasti och omstöpt
chartan, om vi af det representativa systemet
endast skulle få erfara förvillelserna, såsom i den
gamla goda tiden då Chartans 14 Y. ännu var
i ful! kraft. Vår närvarande ställning är falsk:
Ministeren uppfyller hvarken vilkoret af en
majoritet elley af den ansvarighet Chartan å-
lägger den. Majoriteten förlorade den sam-
ma dag Casimir Periär, som qvarhbötl den li-
ka mycket genom fruktan och personlig öf-
verlägsenhet, blef Ministeren beröfvad; spill-
rorna af den: 13 Mars hafva till och med för-
verkat sjelfva möjligheten af en majoritet,
från den stund laglighetensstråt öfvergafs och
man våldförde chartan , detta Ministörens sköl-
demärke, som männen af den 13 Mars tänkte
cor fisquera för egen räkning.
Hvad anrsvarigheten beträffar, så måste man
väl veta alt den är så godt som en nullitet,
då Conseljen ej eger en president, eller det
ministeriela systemet en ansvarig utgifvare.
Landet befiener sig då utan garantier mot
Konungadömets inkräktvingar. Det kan bän-
da att Fursten påtvingar det sin vilja, då likväl
ingen annan än folkets borde vara represen-
terad inom Conseljen. Då går ministeren icke
längre i bredd med majoriteten; den drages 1
släptåg af Hofvet. Hofvet regerar, majorite-
ter Ivder.
——-—--2. -—-—-—----XAFA2.Er-r-r-vvnns rt .
