skål. Man förvånas häraf så mycket mer då
j man får veta, att det fordom icke gafs någon
liten familjefest, i hvilken icke den första skå-
len var för Konungen.
Men det gifves ännu märkvärdigare saker,
hvilka bevisa de framsteg folket gjort i de li-
berala idgerna, De segrar, som Engelska ar-
meen hade vunnit öfver Fransmännen, ut-
gjorde fordom hvarje Engelsmans högmod, och
det fanns knapt någon bodbetjent, som icke
bröstade sig när han nämvode orden Salaman-
ca eller Waterloo, hvilka stälien hade varit.
vittnen till deras framgåovg. Numera hegripa
dock alla att dessa så dyrköpta segrar vunnos
på frihetens och nationens bekostnad. Ock-
så äro Fransmännen, som förr handterades med
ett slags förakt i Evglard, numera föremål
för den största artighet och den mest före-
kommande välvilja å Engelsmännens sida, utan
skillnad till olika klasser. Ett kvig med Fravk-
rike, om ock Adeln skulle önska det, är nur
mera omöjligt. Om Hertigen af Wellington äf-
ven såg oss passera Rb: ofloden, skuile han dock
icke våga indraga soldaterne och använda na-
tionens pengar till ett så föga populärt före-
tag. Nationen vet värdera den tjenst som Ju-
li- revolutionen gjort henne: hon är erkänsam
och skulle äfven gerna se, alt Fransmännen
finge skörda frukten af sina ädla ansträngnin-
gar; men den syttre politiken år i närvarande
ögouhblick nästan. glömd, och landets upp-
märksamhet endast riktad på de inre ären-
derna.
(Forts. e, a. g).
ST