1 händerna på lory-partiet. RhReformbillen är
ännu endast en princip. Folket är fattigt
och det är att befara, att det reformerande
Whig-partiet, förskräckt vid åsynen af de
följder hvartill de radikale sträfva, skall för-
ena sig med Torys, för att sätta en dam emot
strömmen af de aristokratiska idderna. Men
oaktadt dessa hinder, har frihetens sak mån-
ga anledningar till framgång; en öfversigt af
Engelska folkets ställning lemnar bäst tillfälle
att uppskatta dem.
Den egentligen arbetande folkklassen utgö-
res till en tredjedel af jordbrukare, och till
två tredjedelar af arbetare vid manufaktu-
rer och fabriker i städerna. Industriens omät-
liga behof å den ena sidan och bristen på ka-
pitaler för åkerbruket å den andra, äro orsa-
ken till denna förvånande fördelning. Båda
dessa arbetsklasser äro för närvarande i den
mest torftiga belägenhet, i följd af de dryga
prisen på lifsmedel afalla slag, som uppkom-
ma genom höga accis- och tullafgilter, hvilka
åter äro nödvändiga för att betala den omåt-
liga statsskulden. Nära 100 millioner (R:dr
Svenskt Bauco) åtgå årligen. för de fattigas un-
derhåll, men förslå icke. Deras bleka och
infallna ansigten och de ohyggliga trasor, hvari
de äro klädde, kontrastera bedröfligt med me-
delklassens och acidos öfverdrifna lyx. Den
omätliga summan af fattigafsifterna ökas för
hvarje år och i en sådan proportion, att den
på många ställen hotar att öfverskrida vin-
sten af den egendom eller näring hvaraf den
skall utgå Jordbruket här redan en svår
känniog af denna börda. Kapitalerna fly
derifrån, och odlingen aftager, Men detta
är icke allt: den svåraste följden af fattig-
iaxorna är deoa demoralisatipn som de fram-
bringa. De fattige tro sig alltid aga anspråk
på att njuta underhåll af det allmänna; likt
andra Sinecarister, och farligare än desse, äro
de färdige att, med hvilka medel som helst,
försvara hvad de kalla sina rättigheter.
Farmers, eller arrendatorerne på landet,
hvilka utgöra en så inflytelserik klass, hafva
ändtligen öfvergifvit aristokiatiens sak ceh
för forsta gången slutit sig till reformisterne;
detta betraktas såsom en händelse af yttersta
vigt. Den industriella befolkningen tillhör
till större delen dessa så måktiga politiska
unioner, som hafva tvingat Konuvgen och
aristokratien att gifva efter i reformfrågan.
Unionen i London räknar endast 20,000 med-
lemmar; den bar icke en så direkt inflytelse.
på afiärernves gång, som den i Birmingham,
hbvilken består af mer än 1980,000 personer,
och hvars chefer äro män med mod och an-
seende i landet. Den hotande ställtingen af
denna förförliga samling har hufvadsakligen
varit ersaken till den lätthet, hvarmed re-
forimbillen gick igenom efter hofvets frukt-
lösa demonstrationer. Det försäkras här, att
hela måssan var färdig alt marschera på Lon-
don i händelse af ett motstånd. Man kan
göra sig en föreställning om den tillit Engels-
männen sätta till. framgången af sin sak, då