studsade jag väl något och sökte på allt möj-
ligt sätt att undgå uppdraget på skäl, bland
andre, att om jag tillfrågades om det vore min
vara, jag icke med godt samvete skulle kun-
na jaka dertill, hvadan jag vägrade inlagornas
utfärdande, det ännu mer, då jag icke inså
hvarföre Josephsson icke kunde sjelf derom be-
I sörja, Härpå svarade han mig, att fråga on
hvem som wore ågare aldrig skedde på Tul-
len, och att det vore Tullkammaren likgiltigt
om den ene eller andre betalte Tullen; men
att egentliga orsaken j: hvarför han anmodade
mig, vore den, att om han i sitt namn angat
varan, skulle Judarnpe, ha:s trosförvandter,
blifva ännu. mer -afundsfulle, om de sågo att
han lade sig, på handel med Färgstofter. Fan
förnyade alltså: sin hegäran, den jag ytterliga-
re mig undandrog, med tillägg, att ow man
fordrade mig på ed, skulle jag aldrig säga an-
nät än den: rena sanningen och för alla verl-
dens skatter. icke. begå en mened. Sådant,
svarade Hr Josephsson; kommer aldrig i frå-
ge - Nu ändtligen öfvervunnen underskrel ng
de trenne dölagorne, i enlighet med con-ep-
tet, som:han lemnade mig men sedan återtox,
och när detta: var I gjordt, medtog ban dem
och sade: . Jag reser nu sjelf. till Ulriceliamn.
Ni får besked af min Bror. eller min Son, hvil-
ken dag faten skola bemtas från Tullen He-
la veckan derpå hörde jag ingenting till,
förrän Lördagen den gide,. då jag erhöll det
bref, som nu i öfversältning förevisas. I följd
deraf blef jag af Josephsson. dagen derpå kl.
6 om morgonen: med: häst och-echaise hämtad
till ståden, då Hr yJosephsson- uppgaf mig
Numren på Fateni och lemnrade mig 100 Ridr
R:gs tll. Tullafgifterne, med anmodan att gå
tull Packhaset och emoitaga faten. Första
gången fannjag Packhusct ännu vara stängdt,
och sedan jag underrättat He Sosephsson der-
om, begaf mig åter dit och anlände just då
det öppnades, och hvarvid begge faten genast
blefvo framtagne. till vägning,
Hvad vidare skett är allmänt kunnigt. Jag
föll i den största förundran och häpenhet öfa
ver fatens innehåll, som iecke- öfverensstämde
med Inlagorne, och för bärvarande är jag
icke annat att tillägga än att
1:0) jag aldrig. gilvit mitt samtycke tillet-
ler afvetat det: missbruk, som skett, att låta
ställa Conoissementet till mig.
2:0) alt jag aldrig requiverat någon svara
från Hamburg.
3:0) att jag om ifrågavarande 2:ne fat al-
drig haft annan kännedom, än på sått jag nu
tillkännagifvit.
4:0) att jag icke känt deras innehYl an-
norlunda än efter Hr Josephssons nppgift.
5:0) ätt jag icke känner afsändaren, eller
någonsin sett factura eller Convnoissementet, och
icke ens nu påminner mis- Skepparens eler
Fartygets af Josephsson uppgifne namn, hvar-
med varorne ankommit. Och
6:0) att om jag anat minsta missbruk, i23
icke för alta verldens skatter inblandat mis i
en så neslig sak, -
Detta förhållande vill och kan lar edlisen