aldrig kunnat få namn at servilism. Denna består i en blind hyllning af Makten, ehvad dess yttringar alvika från det rätta eller ej. — Något dylikt har ännu aldrig träffats i vårt Blad. Vi tro icke, med Argus, att liberalismen .består i en surmulen uppsyn —L eller att oberoendet skall röja sig i en övillkorlig afvighel mot allt som sker, det må. vara af hvad b-skaffenhet som hälst; Vi bekänna .deremot öppet, .att. vi gerna dela tillfredsstälelsen öfver allt godt som uppenbarar sig i händelserna, — ech att vi, på sådan grund, aldrig :Kkunna vara likgiltiga vittnen till otvungna yttringar af ett fritt folks tillgifvenhet och vördnvad för sin konstitutionella Konung. — Sjelfve tillhöra vi folket, och hvad är då naturligare, än. att vi dela folkets känslor? I denna enkla reflexion ligger hela förklaringen öfver det handlingssatt al oss, hvaröfver Argus sökt kasta skuggan af sitt m:santropiska lynne, . . Det är sannt att månget klindrande omdöme öfver de stlyrsndes åtgärder stuadom fatt rum i vårt Blod; men invelattar väl dettå, såsom Argus antydt, någon inrcenseqvens mol vår ofvaunämda frå nställning? Så långt tro vi åtminstone att de konstitutionella begreppen utbildat sig7i vårt fädernesland, att man vet skilja ce inellan regering. och dynasti, — emellan Monarkens persor och en omgifning, hvarpå -tyrelseåtzardernas riktving så ofta beror. Det yar icke åt denna sednare, som Svenska nalionev, under Ians Majs nyss slutade Eriksgata, gaf så enhällig byllminu. Ifrån denna erkända sanning hafva vi icke ett bårsmån vikt uti densArtikelj: hvaröfver Argus haft den svagheten alt visa en så ihärdig harm; — och hvad klandervärdt innehållir den då? i Det var en tid; då äfven Argns i dessa ämpen yttrade sig ut samma synpunkt som vi, Ett exem: el derpå fiones i hans 47:de Nummer för åt 1823, den 16 Juni. i — — Det är en ofta gjord Anmärkning — sade Argus — — att yltrivgarne af konostilirtionella nationers kärlek lör sin monark och Dess hus öga en innerlighet en orubblighet och en värma som man förgälves efterforskar i despotiskt styrda fotksligs med skräck blandade vördnadsbetydeiser för sina beherrska:e. Den frie medborgarens frivilliga tillgifverbet för sin Furste har i alla tider med ett eget slars tillit tänkt sie en: skillnad emellan DynastiY och Regering, och med en så sinn löyaute hyllat den förras egenskaper, samt blott till dem hänfört den sednares förtjens:er, under aföndrände af dess misstag, at man just diurföre alllid ansett för en stor patiovalolycka, när vågon korrstitutionel Regent låtit belt ock hållet tillräkna sig. alla Styrelsens åtgärder.? — — Sverige är ett bland de Ivekliga länder, der dennalovala tillsifvenhet. genom en ursammal och blott sällan ee 2 2 i 2 ka Us v 4 sta h S ;