. AnDsen man. sådant folk icke i ri gaste mån oroa mig. Med Guds bistånd skola vi slå detta folket hvar vi anträffa dem. Den 18 Juli er höll ViceKonungen underrättelse att Hama och det dervid uppförde förskansade Häger blifvit af Egyptierna eröftadt. — Enligt ett ölver Triest utspridt rykte skulle en sjödrabbvipg vid Alexandrette hafva egt rum, och Takiska flottan dervid blifvit snart sagdt tillinteigjord, Detta fordrar dock bekräftelse. Sådan är den skildring af krigshändelserna, som å den ena sidan i offieiela documenter framställes; att de, i trots af den naturliga partikheten, I kväl till det mesta torde vara jalt öfverensstämmande med sanningen kan jubemtas af en jemförelse med de upgifter i samma ämne. som å andra sidan Wikaledes meddelas i officila documenter. Seraskier Pascka (Högste Befälhafvaren öfver Ottomaniska rikets härar, när Storvisirn sjelf icke är i falt) har nemligen öfver de Syriska krigshävdelbserna till Stor-Herrn aflåtit en rapport af följande hufvudsakliga innehåll: — Armdenr i Anatolien hade haft stora och svåra hinder att besegra. De reguliera tropparne hade i tapperhet och disciplin rättfärdigat allt man af dem billigtvis kunde fordra. Lyckan hade varit den böga Portens vapen emot, men både armeens nuvarande tillstånd och Egyptiske rebellernes framgång skulle utan tvifvel innan kort få ett helt annat utseende. I krig vore Jyckan ombytlig, och sjelfva propheten hadr på sin tid rönt motgångar. Efter allt hvad mån kunde hoppas skulle de första motgångarne så mycket raskare påskynda den Stor Herrliga armäeens framsteg. De fel som blifvit begångna anser Scraskier Pascha vara följande: 1:0 Sedan avantgardet upnått Hamah, lät man dem i forcerade marscher, under en gruflig hetta, framiycka till Homs, der Ibrahim med hela sin talrika, väl uthvilade styrka, fattat posto, Det var sålunda en naturlig sak att man pödgades vika för öfvermakten, så mycket bellre som Stor-Herrns troppar icke, såsom man väntat, blifvit understödde af Guversörens i Aleppo, Mehemed Paschas lätta troppar. Det andra icke mindre vigtiga felsteget bestod deri, att armen framryckte till Aleppo, hvarifrån den utan att rasta, och utan tilläcklig anledning för ett så hastigt upbrott, likväl plötsligen åter, under nattens mörker, drog sig tullbaka till Karamut-Chau. Denna oförnuftiga marsch af ungefär 80 luimmars väg var heltoch hållet onödig och utan ändamål, men skulle natuiligtvis i hög grad utmatta både folk och kreatur. Det 3:dje felet, påstår vidare Seraskiern, var de reguliera tropparnas spridande i flere smärre Corpser, hvaraf en sattes att försvara Balen, en annan skickades till Alexandrette, en stad der fienden hvarje ögonblick kunde landsätta öfverlägsna still naltar DNacca rArncsev harda I det ctäln