SATIR Sn fladad UPPstdit OH CUL SLOTEL DEHOL al CH öfverläggning, som nu aldeles utetlef, just derföre alt man undvek alt ifrågasätta rättigheten att rådpläga, då man var kallad till att afgöra. Den för Rusthållarsammanträdena utfärdade ordning, innebär: alt omröstningspropositionen skall uppläsas, sedan förslaget är uppläst, och att, sedan denna proposition är uppläst, med slutna tryckta sedlar omröstning skall verkställas. Man har af allmänna tidningarne inhämtat, huru, nli något Län, ordställningen blifvit så förklarad, att all öfverläggning inför Konungens Befallningshafvande öfver frågan genom den stadgade orduingen I varit förbuden ; men man kan aldrig föreställa sig, lie hR.S:s mening kuunat vara sådan, då Bg:Form:s 86 6 förklarar: att med Tryckfrihet förstås hvarje i Svensk mans rättighet, alt. ulan några af den offentliga makten i förväg lagde hinder, utgifva skrifter; och då hvarje Svensk mans rättighet att, såsom kallad till algilvaude af stu tanke, röranjpde en economiak angeläccuhet, tå munteligen andraga skälen till sitt bifall, eller sitt afslag, i följd häraf synes vara obestridlig; så synes det äfven oförklarligt, on RSt:rskulle ådagalägt så liteu kännedom om in dividernes ställning häri landet, att de skulle velatbetagaden mindre bildade Busthallaren, som utgör den talrihaste delen, utvägea alt vid ett samnanträde, hvartill han vore kallad alt för en längre tid fatta ett beslut som i belydlig uronu skulle inverka å des economiska ställning, få atböra frågans behandling emellan de mera upplyste, för att efter naågoa ötverlägeniug kunna fatta sitt beslot. Rh, St. böra utan tvifvel känvua, att menigheterne i Sverige icke äga några i lag stadgade utvägar, alt nu, såsom under fordoömtima , samlas för alt vådslå öfver sina angelägenheter, och alt det då vore alltför oförenligt med begreppen om lagbuvden frihet, i fall man skulle vilja förucka en, till följe af nådig kullelse inställd meniobet, all öfverlägga om det atfordirade beslutet innan det fallades, Man auser sig nu genom denna redogörelse hafva fullkomligt rättvisat de Rusiavdes enhälliga afslag, älven inom deana provins, äå det af båda statsmaugterne framstållda förslaget; men den tänkvärda tilldragelsen, att cell af staälsmarterne till folket framstäldt förslag huvunat så cuhälligt afslås , står alltid qvar och Iemnar anleduing vill en mängd betraktelser. Utan förloppning, atl så grundligt som man önskade kanna fromligga slutsatserne, anser man sig Hihväl icke böra tillbakahålia de taukar, som härvid så naturligt oppkowma. Eit ifrån Statsmagterne till Folkets directa pröfuing framstäldt förslag , som enhälligt förkastas, måtte beyisa, att Statsmagterne vid förslagets uppgörande icke undersökt frågan, för att derigenom uppfatta dea beslutande menighetens ställuing, och slutsatsen kan icke blifva någon annan, än att statsmaglerne vid detta tillfälle ickg förstält att bedömma folkets verkliga behbof, i de delar förslaget vnmlfatlar, Det har här varit BR. St som tagit första steget; det har här varit RB. St som genom sin underdåäniga semstöllan ioledt Styrelsen, att i förening med BR. St. vid detta tillfälle äfventyra det begrepp om bögre Insigter I afsecnude åå det allmännas fordringar, och det förtrocnude, som det alltid bliv styrelsernas högsta intresse, alt orubbadt bibehålla ibland folKen. — . Det kan omöjligt utgöra något statsmagternes Intresse, alt, åtminstone ull frågor sådana som denna, handla i strid med de styrdas begrepp om fördelar eller billigbets-grund-atser; och missförhållandet måste sålunda uppkomma, tvekow ej att säga det reut ut, genom okunnighet, eller gerom en utaf bristfälliga RR