hållande i allmänhet, gjort rätt att förutsätta, det ibland Sveriges Rusthållare, icke inom hvarje Regementes stånd, skulle finnas män, fullt ut så upplyste, så kunnige och så förslåndige som understundom cen Landshöfdinge, en Regements-Chef, och 2:ne Ryttmästare; och om förhallandet är sådant, alt desge verkligen finnas, — och det skulle för landet vara i högsta måtto olyckligt om de icke funnos, — åafva väl R. St. kuvnat föreställa sig, alt sådane personer skulle ingå, eller taga säte uti en Direction, så sammansatt som den föreslagna, för att uti den blott vara viltnen till embetsmanna-myndighetens öfvervigt å den enskildta omdömesförmågan? och var det väl ivoligt, alt förslaget äfven ifrån denna synpunkt kunde vinna någon framgång? Det blifver för allmänheten i bögsta målto tänkvärdt, buru DB. St. icke allenvast aldrig äro betänkte på några municipal-förhållandens införande hos oss, till det kostsamma styrelschestyrets lättande , utan huru de deremot omsorgsfullt afleda införandet af alla sådane inrättningar, äfven der de visa sig såsom de mäst naturliga och åandamålsenliga; slutsalserne härifrån måste alltid blifva bekymmersamme för dem, som något syssclsälta sig med att tänka öfver dessa ämnen. Befälets inblandning uti de indelta Tafanteri-Regemenleruces Bekläduads-Divectioner bämtar någon grund ifrån Kronans bidrag till Beklädnadens bekostande; men vid Rusthållnivgen ör förhållandet belt annorlunda, då de Rustande allena, utan något Statens bidrag, bära hela tungan; och bestyret att upphandla kläde och andra rudimaterier för eu beklädnad, samt att utdela arbetslöner på reqvisition af en Ryltmästare, synes sannerligen icke kväfva uppoffring af den tid, som em bandshöfdiuge åtminstone borde vara i behof all bättre och för det allmänna fördelektigare kunva använda, Hade R. St. alfvarligt ingått uti undersökning om de Rustavdes behof i allmänhet, och om de medel hvarigenom Rustningskostnaden möjligen kunnat läittas, så skulle de insett, alt öfverlätandet af en codtycklig cassationsrällighet af de mindre munderingspersedlarne, Gil Ryttmästaren, utan någon lemnad utvig åt de Rustande, att förskaffa något afseende å klagomål öfver persedlars vårdslösa behandling, utgör ett ondt, som påkallar någor molvigt, och R. Si. skulle då hafva föreslagit bildandet af en utaf Rusthållare sammansatt Auctoritet, som fått till äliggande att öfvervära alla mönstvingar , och att dervid hafva anmärkolvgsvätt till protgcollet, samt att likaledes viteorda elier bestrida nödvändigheten al de mindre munderingsper ce lHarnes cassation, Afvensom ctt beslämdt åliggande, all å vederbörlig ort anmäla besvär, I fall någon synbar vårdslöshet vid persedlarnes behandling, möjligtvis påkallat en för tidig cassaLion. Att hesörja beklädnaden genom af de Rustande inom sis sjeliva valde Direetiouer, möter intet hiuter af bestående förfaltningar, och har redan vid Kongl. Lif-Rezements-Brigadens Hasar-Corps, på Cheens blotta framställning, med förmån blifvit verkställt, och allt bvad mav i denna del behöft tillgöa, då BR. S:s aflsigt icke synes hafva varit att bibringa någon ludring uti Rustningskostuaden, vore stt utverkadt tillständ för de Rustande, alt efter eget val fi tillkalla någon af Regemcatsbefälet, såsom Adpuvare och befrämjare af besluten ifrån en så heskalad Direction, under bibehalleo rättighet för Disectionen, all alltid isom sig sjelf utse sin egen Ordförande. Vid de sammanträden, som med de Rustande inom Nerike, till följe af den nådiga framställningeo, blifvit håline, ble, efter uppläsandet af den nådiga framställningen, den första frågan ifrån de Rustandes sida, byarföre Konungeus höga namnuteekniog icke är ven upplästes , och bvarföre coutrasignenten till förslaget icke niunndes; och svaret blef all förslacet icke vore försedt med någon sådan namueteckning. Derefter begärtes alt få veta, huva förslaget under ;å beskaffade omständigheter blifvit till Konungens betallningsbafvande missiveradt, bvarpå Kol. Krigssollegii bref upplästes al inncbäll: att Kongl NMajts Nådiga förslag , sådant det i tryck var Krigs-ColleFa bref hifogadt, borde på sätt foreskriften ännehöll. å MA H