lage ee UPPpSUKLIE UCL CICIMENDTL SOM ar Imncst 1
harmoni med de öfriga; häraf bildade man ett
helt, om man ock icke kunde fullkomligt sam-
-mangjuta dem.
Eller, om den nuvarande Ministören, såsom
det någon gång faller honom in att dyrt för-
säkra, verkligen har inre lif, kraft och varak-
tighet, då tage man General Sebastiani will
Conselj-President, och gånge till storms mot
oppositionen itom Kamrarne.
Tror man åter att landet duger för reac-
tionen; välan, då är Herr Guizöt färdig; man
gilve honom Conselj-Presidents- platsen. Opi-
nionernpe hafva åtminstone då den fördelen att
vara ärligen varnade; striden börjas på lif och
död; byar och en får hålla till godo hvad som
händer.
Tror man deremot, att rörelsen , den för-
nuftige , Julimonarkien tillgifna rörelsen måste
hafva - gång, då uppdrage man åt Ierr O-
dilton Barröt att bilda en Ministere. Utnäm-
nandet af Kamarens President eller ditcussio-
nen öfver adres:en skola då oåterkalleligen vi-
sa hvem majoriteten tillhör; ty Presidents-ut-
vämningen är gudilof icke längre ett nådebe-
vis af regeringen.
Men om, såsom vi för egen del fulleligen
tro, ingen af dessa utvägar, för sig betraktad,
motsvarar majoriletens fordringar, så tillvä-
gabringe man en sammansmältning, ropa Vi
ånyo; tag af ministeren dess minst ifrågas satta
capaciteter, af reaktionen dess minst reak-
tionära medlemmar, af frihetsidderna deras
-moderataste förfäktare, allt detta kan ske utan
att rubba administrationens gång, utan att stöta
diplomatiken för hufvudet, utan att afligsna
Namaren. Hvarje parti, sålunda 1represente-
radt, skall visserligen medföra till ärenderna
sina enskilda anspråk, men ganska mychet
beg:änsade, Kamaren år då åtminstone icke
på förhavd i harvesk inbördes. Sesstonens
gång kan då redan i dess början bestämmas.
Krigsdepartementet skall ej hafva svårt att
erhålla sin supplementarbudget; utrikes ären-
derna icke alt få förskott på Belgiska frågan.
Financerne skall man måhända förära tolf
provisoriska tolftedelar, eller som är detsamma
en hel budget utan möjlighet af kontroll såsom
vängåfva för lättnad i grundskatten ,i salt och
vin-utlagorne. En möjlighet vore det till och
m.d att Civil-Listen fick den i Compicgne ul-
lofvade millionen I utbyte mot en munvicipal-
grundlag, Gvars plan blir utkastad af Terr
Odilon Barrot, som åtar sig att understödja
disscussionen.
Så tro vi oss bäst hafva uppfattat sakerna.
Men till ernående häraf måste man bevilja
något åt hvar och en, och icke sträfva atter-
bålla allt af alla. Skulle icke majoriteten,
som i sista instancen öfverlåter de skattskyl-
diges millioner åt makten, lättare gifva med
sig, om den i gjorda Coucessioner fann en för-
del för dem s m betala? Den skulle aldrig
hafva hållit så mycket på de nationen till civil-
RS Fn bt FI
UU MMMM — —— LL — -
— — — — — — —-— — — — —-- ————-—--A———— —-—-- D— ALAA 2 0 — RR RR RR ARR