lage ee UPPpSUKLIE UCL CICIMENDTL SOM ar Imncst 1 harmoni med de öfriga; häraf bildade man ett helt, om man ock icke kunde fullkomligt sam-mangjuta dem. Eller, om den nuvarande Ministören, såsom det någon gång faller honom in att dyrt försäkra, verkligen har inre lif, kraft och varaktighet, då tage man General Sebastiani will Conselj-President, och gånge till storms mot oppositionen itom Kamrarne. Tror man åter att landet duger för reactionen; välan, då är Herr Guizöt färdig; man gilve honom Conselj-Presidentsplatsen. Opinionernpe hafva åtminstone då den fördelen att vara ärligen varnade; striden börjas på lif och död; byar och en får hålla till godo hvad som händer. Tror man deremot, att rörelsen , den förnuftige , Julimonarkien tillgifna rörelsen måste hafva gång, då uppdrage man åt Ierr Odilton Barröt att bilda en Ministere. Utnämnandet af Kamarens President eller ditcussionen öfver adres:en skola då oåterkalleligen visa hvem majoriteten tillhör; ty Presidents-utvämningen är gudilof icke längre ett nådebevis af regeringen. Men om, såsom vi för egen del fulleligen tro, ingen af dessa utvägar, för sig betraktad, motsvarar majoriletens fordringar, så tillvägabringe man en sammansmältning, ropa Vi ånyo; tag af ministeren dess minst ifrågas satta capaciteter, af reaktionen dess minst reaktionära medlemmar, af frihetsidderna deras -moderataste förfäktare, allt detta kan ske utan att rubba administrationens gång, utan att stöta diplomatiken för hufvudet, utan att afligsna Namaren. Hvarje parti, sålunda 1representeradt, skall visserligen medföra till ärenderna sina enskilda anspråk, men ganska mychet beg:änsade, Kamaren år då åtminstone icke på förhavd i harvesk inbördes. Sesstonens gång kan då redan i dess början bestämmas. Krigsdepartementet skall ej hafva svårt att erhålla sin supplementarbudget; utrikes ärenderna icke alt få förskott på Belgiska frågan. Financerne skall man måhända förära tolf provisoriska tolftedelar, eller som är detsamma en hel budget utan möjlighet af kontroll såsom vängåfva för lättnad i grundskatten ,i salt och vin-utlagorne. En möjlighet vore det till och m.d att Civil-Listen fick den i Compicgne ullofvade millionen I utbyte mot en munvicipalgrundlag, Gvars plan blir utkastad af Terr Odilon Barrot, som åtar sig att understödja disscussionen. Så tro vi oss bäst hafva uppfattat sakerna. Men till ernående häraf måste man bevilja något åt hvar och en, och icke sträfva atterbålla allt af alla. Skulle icke majoriteten, som i sista instancen öfverlåter de skattskyldiges millioner åt makten, lättare gifva med sig, om den i gjorda Coucessioner fann en fördel för dem s m betala? Den skulle aldrig hafva hållit så mycket på de nationen till civilRS Fn bt FI UU MMMM — —— LL — — — — — — — —-— — — — —-————-—--A———— —-—-D— ALAA 2 0 — RR RR RR ARR