tet al nasta månad uppbära skatt ar folket. I afseende på alla industriföretag verkar dessutom dröjsmålet med Kamrarnes sammanträde i högsta grad ofördelaktigt, då, som bekant är, flere lagar af yttersta vigt för borgerliga näringar vid nästa sammanträde skola komma under öfverlaggning. Kamrarnes närvaro ensam kan göra slut på hela denna villervalla. Påminnelser härom ha ock på vederbörlig ort icke saknats. Vänner och fiender ha härvid visat lika ifver. Den nuvarande Ministören kan ej fortfara; det äro alla partier ense om; det baråMoniteuren?sjelf erkänt, vid Ca-. simir Pcriers död. Conselj Presidenten ryckte. med sig hela Ministeren, och det plåsterverk som företogs under Herr Giröd de V Ains auspicier måste taga en ända. Ögonblickets nödvändighet heter: Kamrarns sammankallande till landets lugnande och, tll maktens egen säkerhet, en Ministere i KÄamrarnes anda. Hur skall denva Ministtresammansättas? Intet parti har majoritelen; partierna måste sammansmältas för att åstadkomma den. Härvid är dock all möjlighet försvunnen för en class partier, nemligen: Den regerande ättens fiender; derom äro alla ense. Men dessa regentältens ficuder, dessa menniskor utan möjlighet, hvilka äro de? Här börja svårigheterna, ty det blir fråga om personer. Lålom oss lik väl undersöka. Först och främst ha vi dem som ej vilja veta af någon Kung: repub!ikanerne; dernäst dem som ej vilja veta af den nuvarande Kungen: legitimisterne. Dessa båda partier äro, såsom vi förut närmat, utom all beräkning, och det med rätla. Men många räkna äfven till deras anhängare denr som, trogna det representativa systemet, ej vilja veta af en Konung som sjelf står i spetsen för ministerev; derpå vill man äfven utesluta dem som ej dela det nuvarande kabinettets åsigter; ytterligare dem, som hafva litet eller intet förtroende till administrationspersonalen och ändtligen alla dem, som gerna till egev fromma vilja ultiänga den sistnämude. När allt går omkring befinner sig hela verlden utom möjligheten — med undantag likväl af ministrarne sjelfva och deras cotteri, Hvem är det likväl som gör denna elassification? Just de sem det är fråga om att entlediga. Vi böra således icke undia om omöjlighetscathegoriernag äro så talvika, Vill man taga hvar minister för sig i enrum, så erkär na de alla att en förändring är oundgänglig. Men ingenting besynpnerligare kan väl finnas än det sätt hvarpå man öfverlägger om en Cabinetts-omstöpning! Atta personer sälta sig kiing ett bord; två partier finnas iuaom bordsållskapet: de qvarblifvande ministrarne och de afgående. De förra öfverhopa de sednare med höflighetsbetygelser, afbör invändningarne, samlar rösterna och räknar dem till och med, De afgående, som ej vilja Af. 2 Adt om ao6ra JAåtar 4vAal a nats tiota I