oppositionen varit trogen sina tänkesätt ifrån
början, men deremot Regeringen sjelf gått
en motsatt väg, och blifvit otrogen emot just
dem, hvilka den hade att tacka för sin upp-
höjelse? Svaret ligger i Frankrikes hela lti-
storia under de sista tvenne åren, och behöf-
ver här icke vidare, än hvad nu skett, ser-
skildt utvecklas.
Att emedlertid irgen efter Julirevolutionen
offentligen yrkade på en republik, utan alla
åtnöjdes med anspråken af en mona:ki med
republikanska institutioner ,? — att. nationen
då icke jagade efter en drömbild, utan vil-
Je göra så mycket den kunde af verkligheten,
utgör ett giltigt bevis derpå, att Fransmän-
nens politiska upfostran år 1830 verkligen
var ganska utbildad. Men det är här vi kom-
ma till sjelfva stridsfrågan för dagen. Det har
icke varit nog för dem som vilja skräma
mängden för de republikanska iderna, att
framställa en republikansk statsförfattning så-
som odughg för Frankrike, och afmåla hu:n
föga frihet är passande för ett sådant styrel-
sesätt. Monarkien med de republikanska in-
stilutionerna är dem en lika svår nageli ögat,
och har derföre fått dela samma fördömelse.
I anledving häraf måste vi fråga? Hvad äro
då alla de inrättningar, hvi!ka ut:öra skillna-
deov mellan ett constitutionelt morarkiskt och
ett absolut enväldigt Styrelsesätt, annat än re-
publikanska instiiutio: er? Hvad begrepp skall
man göra sig om meningen med folkets del-
tagande i lagstiftvingen genom iepresentanter,
om detta icke är en republikansk institution?
Folkets rättighet att endast g nom dessa re-
presentavter beskatta sig sjelf, alt granska
hushållningen med allmänna medel, att gilva
eller vägra de anslag Regeringen äskar; att
genom en parlamentarisk majoritet kunna for-
dra en föran tring af Konungens hela Rådgif-
varepersonal; att öfverlägga och besluta om
de allmänna lagarna; om allt detta icke kan
kallas republikanska institutioner , hvad är
det då? Och det förskräckliga mouvermentet,
hvad är d.t, annat än ett bemödande att fram-
skrida. på denna bana, och att 2cenom ända-
målsenliga förbättringar i sambällsorganismen,
öfverföra de politiska rättigheterna så mycket
som möjligt till de mest upplyste och obero-
ende ibland folket? I samn.a mån, som man
nalkas detta mål, och iförening dermed lyc-
kas att böja den stora mängden af en nation
till det välstånd och den förädling, att den
kan delt.ga i åtnjutandet af sådana rättigheter
och medverka till uppnåendet af det allmänna
basta, i samma mån närmar man sig också
obestridligen till republiken, utan afseende på
den persons yttre attributer, som står 1 spetsen
för arenderna. Detta och intet annat är det
sow, efter vår tanka, utgör den sanna libera-
lismenos sträfvande i Frankrike, och måste ut-
göra det äfven i andra länder; och innan de,
som skrika emot mouvementet, vederlagt dessa
satser, förtjenar deras rop icke att anses såsom
annat än ett bevis på den djupaste okunnighet
ech förblandnivg af de första politiska begrep-
PO 0 LL anna Ja Sola sv an (XI Iz Ian d